THL och Centralförbundet för barnskydd säger att livssituationen för barnfamiljer som är klienter hos barnskyddet har försämrats i de flesta kommuner.

Coronapandemin har förvärrat barnfamiljernas situation och ökat behovet bland barnskyddets klienter. Det framgår av Institutet för hälsa och välfärd THL:s och Centralförbundet för barnskydds kommunenkät.

Enkäten besvarades av 85 kommuner och 18 samkommuner. Av kommunerna uppskattade 40 procent att antalet kunder hos barnskyddet har ökat på grund av pandemin. 47 procent uppger att barnskyddsanmälningarnas antal har ökat.

THL och centralförbundet drar slutsatsen att livssituationen för barnfamiljer som är klienter hos barnskyddet har försämrats i merparten av kommunerna. Hela 63 procent av kommunerna bedömer att barnens mentala hälsoproblem har blivit fler, jämfört med tiden innan pandemin, och 55 procent av kommunerna ser en liknande utveckling bland föräldrarna.

Bland övriga problem som ökat bland barnskyddets klientfamiljer finns samspelsproblem, föräldrarnas ork och svårigheter med barnens skolen, uppger över 70 procent av kommunerna.

I ett pressmeddelande kallar THL:s specialsakkunniga Pia Eriksson situationen för oroväckande. Tillgängligheten till barn och ungas mentalvårdstjänster måste få speciell uppmärksamhet i eftervården av coronakrisen, säger Eriksson.

Tillgängligheten till social- och hälsovårdstjänster har försämrats i och med pandemin. Främst syns det inom barn- och ungdomspsykiatrin och inom elevvården. Barnskyddets klienter har haft svårt att få tillgång till dessa tjänster.

Samtidigt konstaterar utredarna att det fanns brister inom barnskyddet redan innan coronapandemin. Därför är det svårt att bedöma de direkta konsekvenserna av pandemin.

Klart är trots det att virusutbrottet har förvärrat situationen, säger Eriksson.

– Det har understrukit redan existerande brister. Utöver att förstärka andra tjänster måste kommunernas resurser för barnskyddet säkras så att de kan svara på ett ökat behov.