Servicen på äldreboenden kan falla under konsumentskyddslagen, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson. Regeringen Marin tillsätter dessutom en äldreombudsman nästa år.

SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson, antydde att en förändring i lagstiftningen kring äldrevården kan vara på gång då hon i dag deltog i lanseringstillfället av tankesmedjan Agendas rapport ”Att åldras på 2020-talet: Social delaktighet som grund för ett gott åldrande”.

Rapporten fokuserar på annat än det de skandaler som präglat äldrevården det senaste året, och den demografiska utmaning som Finland befinner sig i.

Trots det kom publikens frågor till Henriksson, Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback och rapportförfattarna Anna K. Forsman och Johanna Nordmyr att väldigt långt handla om äldrevården och de mest utsatta pensionärernas situation.

Frågor om brister inom äldrevården, till exempel på serviceboenden, fick Henriksson att berätta att det finns en initial diskussion om huruvida konsumentskyddslagen kunde utvidgas och gälla till exempel service inom äldrevården.

– En sådan frågeställning har väckts. Vi tittar på det men jag har inte hunnit diskutera med min ministerkollega på Social- och hälsovårdsministeriet.

– Det handlar om konsumentens rätt till den service som utlovats, fortsätter Henriksson. Då är frågan om man kan utvidga konsumentskyddet så att det gäller också servicen på äldreboenden. Det handlar om att stärka patientens ställning. Det är en stor fråga, och jag har blivit medveten om den här diskussionen, men kan inte säga mera än en så i det här skedet.

Äldreombudsman nästa år

Det Henriksson också kunde bekräfta är att regeringen kommer att tillsätta en äldreombudsman nästa år.

Frågan om en äldreombudsman har diskuterats tidigare. För två år sedan ledde den till ett medborgarinitiativ, och fanns också på SFP:s lista när regeringen Rinne kom överens om statsbudgeten för 2020.

Lagstiftningen bereds för tillfället på Justitieministeriet. När den är klar klarnar också äldreombudsmannens exakta mandat, säger Henriksson.

Inkludera äldre när service skapas

Tankesmedjan Agendas rapport betonar det socialas betydelse för hälsa och välmående, säger docent Anna K. Forsman, doktor i folkhälsovetenskaper vid Åbo Akademi och en av rapportförfattarna.

– Det gäller att inventera de sammanhang som ger tillgång till sociala kontakter, och som i sin tur ger en god hälsa långt upp i åren. Fokus ska inte vara enbart på vård och kliniska insatser. Vi måste också tala om meningsfulla aktiviteter för äldre, precis som vi talar om meningsfulla aktiviteter för barn och unga.

Agendas rapport. Omslaget av Sebastian Dahlström.

Forsman och rapportens andra författare, Johanna Nordmyr, doktorand i hälsovetenskaper vid Åbo Akademi, säger att den allmänna diskussionen om pensionärer fokuserar för mycket på vård. Deras poäng är pensionärer har mycket att ge samhället.

– Mycket är vunnet om vi talar om åldrande och hälsa istället för om åldrande och sjukdomar, säger Forsman. Om man länkar ihop äldre med omfattande vårdbehov bidrar man till stereotypen om sköra äldre. Många pensionärer vill bidra till samhället men förblir osynliga, trots att de kunde ha formella eller informella roller i samhället.

– Det finns inte strukturer och platser där dessa roller erbjuds, säger Nordmyr.

Exempel på sådana strukturer och platser är till exempel serviceboenden som byggs i anslutning till daghem.

Forsman och Nordmyr står också bakom innovationsprojektet @geing online, en applikation som stödjer pensionärers sociala liv. I arbetet med det har de tagit med också äldre som inte har erfarenhet av internet och sociala medier, och dessa har bidragit med avgörande insikter under projektets gång.

– Ofta skapar man, i all välmening, service för målgrupper som inte tas med i skapandet. Det blir inte bra om man talar över en grupps huvuden, säger Forsman.

Allt ska inte gå via datorn

Ole Norrback, ordförande för Svenska pensionärsförbundet, ser den digitala utvecklingen som både en lösning och ett problem. En avart av utvecklingen är att folk tappar sociala nätverk där de möts ansikte mot ansikte, istället för via mobiltelefoner.

Där har äldre ett ansvar att visa vikten och fördelarna med socialt umgänge, säger Norrback.

Och medan han inte vill att allt ansvar skyfflas över på staten och kommunerna så är det viktigt att dessa uppmärksammar äldre som lever utanför det digitala samhället.

– Det måste finnas fysiska luckor dit man går för att bli betjänad av olika myndigheter, säger Norrback. Just nu finns det få alternativ till att använda en dator – det gäller till exempel att få ett körkort förnyat eller att sköta skatteärenden – och samhället har ett ansvar för att det finns välfungerande system för också dem som inte använder dator.

– Jag tror att just det här problemet är en stor orsak till att äldre känner sig åsidosatta.

Tankesmedjan Agendas rapport kan laddas ner här.