Lagen ger välfärdsområdena en stabil grund att utveckla svensk service

I Vanda-Kervo kommer nationalspråksnämndens arbetsspråk att vara svenska. Alla handlingar görs upp på svenska – inte tvåspråkigt, berättar nämndordförande Patrik Karlsson (SFP).
I Vanda-Kervo kommer nationalspråksnämndens arbetsspråk att vara svenska. Alla handlingar görs upp på svenska – inte tvåspråkigt, berättar nämndordförande Patrik Karlsson (SFP).
5.5.2022

Lyckas vi inte förbättra den svenska servicen nu, känns det som om hela vårdreformen går till spillo, säger Patrik Karlsson (SFP), ordförande i nationalspråksnämnden i Vanda-Kervo välfärdsområde. Han har lusläst lagen och kommit fram till att social- och hälsovårdsreformens centrala lagar ger minoritetsspråket – svenskan – ett starkt stöd.

Karlsson är taggad, full av tillförsikt och optimism inför sitt nya förtroendeuppdrag.

– Nu har vi chansen att bygga upp den svenska servicen från grunden. Lagstiftaren har gett välfärdsområdenas nationalspråksnämnder konkreta verktyg att få sina röster hörda, säger han.

Patrik Karlsson som är ålänning, har varit politiskt aktiv i sin nuvarande hemstad Vanda i över 20 år. Under hela hans politiska karriär har hans huvudteman varit de språkliga rättigheterna och svenskan, ett arbete som fortsätter i Vanda-Kervo välfärdsområde.
I Vanda är han ordförande för Svenska kommittén, vars uppdrag är att främja de svenskspråkiga kommuninvånarnas möjligheter till samverkan och välfärd.

– I jämförelse med Svenska kommittén är nationalspråksnämndens möjligheter att påverka betydligt större. Kommittén är ett påverkansorgan utan beslutande makt, medan nationalspråksnämnden har myndighetsstatus, säger han.

Som nämndordförande har han närvaro- och yttranderätt på styrelsemötena i välfärdsområdet.

– Det enda jag saknar är rösträtt i styrelsen.

En annan kanal där Karlsson kan lyfta upp den svenska servicen i välfärdsområdet är fullmäktigeutskottet, där han deltar i egenskap av SFP-gruppens ordförande. Utskottet består av välfärdsområdets fullmäktigeordförande och partiernas gruppordförande.

Modersmålet kriterium för valbarhet

Vanda-Kervo välfärdsområde betjänar 270 000 invånare, varav den svenskspråkiga minoriteten består av ca 6 000 personer. Av välfärdsområdesfullmäktiges 69 medlemmar har endast två svenska som modersmål, SFP:s Patrik Karlsson och Hanna Holmberg-Soto.

Lagen stipulerar att medlemmarna i nationalspråksnämnderna i områden med finska som majoritetsspråk ska ha svenska som modersmål – Österbotten är för övrigt det enda välfärdsområdet i landet där medlemmarna i nationalspråksnämnden måste ha finska som modersmål.

– Jag tycker att det är bra att lagen är sträng på den här punkten. Det räcker inte med att nämndmedlemmarna har ”sympatier för det svenska språket”. Den som har finska som modersmål vet inte hur det är att leva på svenska, för han eller hon kan alltid växla till finska när situationen så kräver.

I Vanda-Kervo kommer nationalspråksnämndens arbetsspråk att vara svenska. Alla handlingar görs upp på svenska – inte tvåspråkigt. Till sitt förfogande har nämnden tre tjänstemän; välfärdsdirektören, en sekreterare och en koordinator.

Nationalspråksnämnden håller sitt första möte i början av maj.

– Det blir ett orienteringsmöte där vi grundligt går igenom vårt uppdrag. Som nämnd har vi både rättigheter och skyldigheter.

Den svenska servicen kartläggs

Ett av de första besluten som nämnden kommer att ta ställning till är att låta göra en grundlig kartläggning av den svenska servicen.

– Kartläggningen är jätteviktig för vårt fortsatta arbete, understryker Patrik Karlsson.
Nämnden kommer även att ta ställning till hur den svenska servicen i välfärdsområdet ska organiseras.

Ett alternativ är att koncentrera den svenska servicen till ett eller ett par enheter.

– Jag har följt med hur grannkommunen Helsingfors gör. Där finns det tre social- och hälsovårdsenheter som ger service på svenska. Personligen tror jag inte att vi har resurser till så många. Vi måste vara ärliga och medge att vi inte kan garantera att varje hälsovårdscentral i området har service på svenska. De svenskspråkiga invånarna kommer att få social- och hälsovårdsservice på svenska, men kanske inte vid den närmsta HVC:n.

Den service som välfärdsområdet inte klarar av att ge på svenska med egna resurser, kan ordnas via köptjänst.

– Köptjänst är en lösning på kort sikt. Min personliga åsikt är att utvecklingen av den svenska servicen kräver ett längre perspektiv som börjar vid rekrytering av tvåspråkig personal.

När den stora utmaningen för samtliga välfärdsområden blir att trygga tillgången på vårdpersonal, kan rekryteringen av tvåspråkig personal bli den svåra biten för de tvåspråkiga välfärdsområdena, tippar Karlsson.

– Min förhoppning är att Vanda-Kervo i rekryteringen går in för ”positiv diskriminering”. Det innebär att man bland flera likvärdiga sökande alltid väljer den som kan svenska och finska framom den som endast kan finska.

En annan utmaning blir att nå ut till mellancheferna på substansenheterna med det språkliga budskapet.

– Dialogen med den högsta ledningen kommer att ordna sig, men hur får vi informationen att nå ut i hela organisationen? Min målsättning är att den positiva andan visavi svenskan ska synas hela vägen.

Nationalspråksnämnden

  • Utreder och uttalar sig om hur välfärdsområdets beslut påverkar de språkliga rättigheterna.
  • Utreder och fastställer vilka tjänster den språkliga minoriteten behöver på eget språk.
  • Ger förslag till styrelsen om hur tjänster och servicekedjor på minoritetens språk ska utvecklas.
  • Kartlägger personalens språkkunskaper och föreslår hur de kan utvecklas.
  • Ger förslag om innehållet i samarbetsavtalet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena.
  • Gör en språkberättelse om tjänsterna på minoritetens språk. 
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

Sju tvåspråkiga välfärdsområden

Sju av de 21 välfärdsområdena är tvåspråkiga. Också Helsingfors stad och Samkommunen HNS (senare: HUS-sammanslutningen) är tvåspråkiga. 

På Kommunförbundets nätbokhandel finns det  stödmaterial för beredningen av de tvåspråkiga välfärdsområdena. Det är Vård på svenska-gruppen (VPS) som har tagit fram stödmaterialet. VPS-gruppen är ett samarbete mellan Kommunförbundets svenska enhet och Folktinget.

Läs mera om stödmaterialet här.

Det här är en artikel från Kommuntorget 2/2022. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här