Social- och hälsovård 16.1.2018

Landsomfattande servicecenter förvränger marknaden – måste godkännas av EU

De landsomfattande servicecentren som planeras i samband med vård- och landskapsreformen  är problematiska  ur juridisk synvinkel och kan strida mot EU:s konkurrensregler, säger professorn i företagsjuridik Petri Kuoppamäki.

– Konkurrensen på marknaden minskar avsevärt från nuläget som en följd av att servicecentren inrättas. Eftersom landskapen är skyldiga att använda servicecentrens tjänster får de en dominerande ställning på marknaden fastän det redan idag finns flera fungerande kommunala och privata bolag som erbjuder samma sorts tjänster, säger Kuoppamäki i ett pressmeddelande.

Professorn i företagsjuridik Petri Kuoppamäki har på uppdrag av bl.a. Kommunförbundet utrett om modellen med centraliserade stödtjänster är förenlig med konkurrenslagstiftningen, upphandlingslagstiftningen och EU:s regler om statligt stöd.

I samband med landskaps- och vårdreformen ska tre landsomfattande servicecenter som ägs och styrs gemensamt av alla landskap inrättas. Tanken är att servicecentren ska sköta de stödtjänster som landskapen behöver när de ordnar och producerar sina tjänster.

Landskapen är förpliktigade att använda sig av servicecentrens tjänster. De tre planerade centren är Servicecentret för lokal- och fastighetsförvaltning, IKT-servicecentret och Servicecentret för ekonomi- och personalförvaltning (Hetli Oy). 

– Det är överhuvudtaget svårt att visa på hur stor den ekonomiska nyttan av en sådan här centralisering är. Planerna strider också mot de allmänna målen i reformerna att utnyttja marknadsmekanismer för att producera offentliga tjänster, säger Kuoppamäki.

Kuoppamäki har i sin utredning fokuserat på Servicecentret för ekonomi- och personalförvaltning, Hetli Oy, men samma strukturella juridiska problem drabbar också de andra servicecentren.

Idén är att Hetli Oy skulle ha en in-houseställning i förhållande till landskapen, så att landskapen skulle köpa tjänsterna direkt av Hetli utan krav på upphandling. Eftersom landskapen är förpliktigade att använda sig av Hetlis tjänster kan man ändå ifrågasätta om landskapen har bestämmande inflytande i Hetli på det sätt som upphandlingslagen och upphandlingsdirektivet om organisationer i in-house ställning kräver.

Kuoppamäki har också undersökt hur landskapens affärsverk kan producera social- och hälsovårdstjänster på samma marknad som privata företag utan att bolagisera sin verksamhet. Riksdagens grundlagsutskott krävde i juni 2017 att bolagiseringstvånget för landskapens affärsverk slopas i lagstiftningen.

– Om man ser till EU:s regler om konkurrens och statligt stöd är det inte viktigt om verksamheten i sig är bolagiserad, utan om valfrihetstjänsterna i landskapets affärsverk produceras marknadsmässigt, säger Kuoppamäki.

– Eftersom meningen är att landskapen ska konkurrera på marknadens villkor med de privata företagen betyder det att EU:s regler för konkurrens utvidgas att gälla också de social- och hälsovårdstjänster som ingår i valfriheten.

Statligt stöd eller inte?

I utredningen granskar Kuoppamäki också statens roll i servicecentren. Eftersom staten är den som grundar servicecentren och står för deras kostnader kan det här ses som statligt stöd.

Enligt Europeiska unionens lagstiftning är statliga stöd till företagsverksamhet i regel förbjudna eftersom det kan ge företaget sådan ekonomisk fördel jämfört med andra konkurrerande företag att det kan snedvrida funktionen av och konkurrensen på den inre marknaden.

Det är EU-kommissionen som övervakar att EU:s regler för statligt stöd följs. Medlemsländerna har inte rätt att verkställa stöd utan kommissionens godkännande.

Högsta förvaltningsdomstolen har i sitt utlåtande om valfrihetsmodellen sagt att EU-kommissionen borde se på valfrihetslagstiftningen. Enligt HFD finns det oklarheter kring landskapens affärsverk. T.ex. är det oklart på vilka ekonomiska grunder de verkar och om de enligt EU:s förordningar har rätt till statligt stöd eller inte.

Professor Kuoppamäki har i sin egen utredning kommit till samma slutsats.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här