Kritik mot regeringen: Finländarna missnöjda med vården, forskare dömer ut vårdgarantin som orealistisk

18.1.2022

Mest kritik mot vården riktar finländare som använder den ofta. Forskningscentralen VATT menar att regeringen börjar i fel ända när den försöker lösa problemet.

Över hälften av finländarna upplever att social- och hälsovården fungerar dåligt. Det här framgår av Näringslivets delegation Evas utredning.

I utredningen deltog 2 042 personer och 51 procent av dem riktar kritik mot hälsovårdscentralerna. Utredningens felmarginal är dock 2–3 procent i båda riktningarna. 37 procent bedömer att de inte har problem att få till hälsovårdscentralerna.

Utöver svårigheterna med att få läkartider är finländarna missnöjda med förebyggandet av hälsoproblem, kötider till operationer och bemötandet av patienter.

Lägst betyg ger personer som har sjukdomar. Tre av fyra i denna grupp tycker att social- och hälsovården är ojämlik. Däremot tycker hälften av dem som inte har hälsoproblem att vården är jämlik.

Evas redaktionschef Sami Metelinen säger att de dystra erfarenheterna av den finländska social- och hälsovården stöds av resultat från OECD:s utredningar. Enligt den fördelas behovsstandardiserade läkarbesök lika ojämlikt över de olika inkomstgrupperna som i USA.

Metelinen säger att social- och hälsovårdsreformen inte kommer att åtgärda problemet. Det här eftersom reformen saknar den valfrihet som enligt Metelinen skulle förbättra den svaga tillgången på grundläggande social- och hälsovård. En majoritet av vill ha valfrihet, menar Metelinen.

Berömvärda men orealistiska mål

Samtidigt ger Statens ekonomiska forskningscentral VATT en känga till regeringen Marins förslag att sänka vårdgarantin från 90 till 7 dagar. I sin nuvarande form är förslaget inte realistiskt eftersom regeringen inte tillräckligt har beaktat bristen på vårdpersonal och behovet av tilläggsfinansiering.

Att förverkliga vårdgarantin med samma tidtabell som social- och hälsovårdsreformen är inte heller klokt, menar forskningscentralen. Garantireformen borde istället genomföras gradvis och områdesvis.

I ett utlåtande till Social- och hälsovårdsministeriet skriver VATT att målen för lagändringen är eftersträvandsvärda. I praktiken skulle lagändringen gynna jämlikhet och minska på klyftorna i finländarnas hälsa och välfärd.

Men på grund av personalbristen är målen orealistiska. År 2019 förblev nästan 25 000 arbetsplatser inom social- och hälsovården öppna. Situationen har förvärrats ytterligare under pandemin.

Det som behövs nu, menar VATT, är löneförhöjningar, en minskande arbetsbörda för personalen och bättre arbetsvälmående för densamma. På så sätt kan branschen göras attraktivare.

Också ledandet av den grundläggande vården måste förbättras, och läkarbristen kunde åtgärdas genom att utöka utbildningsplatsernas antal.

Läkarbristen syns på hälsovårdscentralerna genom lediga tjänster, inhyrd arbetskraft och höga löner, som i sin tur belastar den offentliga ekonomin, summerar specialforskarna Tanja Saxell och Markku Siikanen i ett pressmeddelande.

Arbetskraftsbristen kräver att mera pengar sätts på den grundläggande vården. Regeringen uppskattar att finansieringstrycket kommer att vara 9–10 procent av statsbudgeten efter vårdreformen, men enligt forskarna är siffrorna opålitliga – bland annat eftersom regeringen inte öppnat upp beräkningarna, eller utnyttjat all den forskning som finns till förfogande när reformen genomförts, kritiserar VATT.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här