Förhandsröstningen inleds: Jag tror att pensionärerna kommer att rösta, säger Alice Lillas från Korsholms pensionärsförening

Valaffischer på gågatan i Jakobstad.
Valaffischer på gågatan i Jakobstad. (Margareta Björklund)
12.1.2022

Förhandsröstningen inför välfärdsområdesvalet inleddes den 12 januari. Situationen i Österbotten är speciell ur nationell synvinkel. Välfärdsområdesvalnämndens ordförande Thomas Öhman tror att röster i hög grad kommer att styras till lokala kandidater.

Det är med stort intresse och förväntansfullhet i bagaget som den österbottniska välfärdsområdesvalnämndens ordförande Thomas Öhman pejlar läget inför tidernas första välfärdsområdesval.

– Visst ligger det både spänning och tävlingsanda i luften. 408 kandidater konkurrerar om 59 fullmäktigeplatser i Österbotten. De medverkande partierna ställer upp med såväl fulla listor som några kandidater.

Det krävs både diplomati och inlyssnade när den nya fullmäktigeförsamlingen tillträder i mars, betonar Thomas Öhman, ordförande för välfärdsområdesvalnämnden i Österbotten.

Trots att välfärdsområdesvalets allmänna profil är låg framhåller Öhman att de senaste opinionsmätningarna från slutet av 2021 har gett för handen att intresset för valdeltagande är på stigande.

– Jag tror att folk kommer att rösta på lokala kandidater i hög grad. Samtidigt gäller det förstås att minnas att de invalda arbetar för hela området.

– Partierna i Österbotten har varit flitiga på att vaska fram kandidater med yrkesmässig anknytning till vårdsektorn. Ur demokratisk synpunkt är ett alltför expertstyrt organ dock inte att föredra, fortsätter Öhman.

Hur mycket kommer den pågående pandemin att inverka?

– Kandidaternas kampanjer är förstås annorlunda. Det blir intressant att se hur långt de elektroniska möjligheterna räcker.

– Utomhusröstning ska kunna erbjudas som alternativ. En annan stipulering är att en person som inte har förhandsröstat och som befinner sig i karantän på valdagen trots allt kunna avge sin röst vid sin vallokal.

Ett speciellt trumfkort för Österbotten att förberedelserna inför det nya vårdsystemet har inletts ett år i förväg.

Från nyåret 2022 har Samkommunen för Österbottens välfärdsområde övertagit all social- och hälsovårdsverksamhet. På andra håll i landet har en viss yrvakenhet i debatten kunnat skönjas, säger Öhman.

– När den folkvalda församlingen tillträder från den 1.3 2022 finns det i Österbotten en sorts dubbel förvaltning. Den tidigare förvaltar och den nya bygger upp en ny förvaltning. Det förutsätter både diplomati och inlyssnande inställning.

– Nya fullmäktige utvecklar förvaltningsstadgan framöver. Man kan rentav justera antalet platser i församlingen. Men det bör i så fall ske inför nästa val 2025, säger Öhman.

Alice Lillas, viceordförande i Korsholms pensionärsförening, tror att eventuella omställningar i social- och hälsovårdsreformens kölvatten kommer att slå hårdare mot landsbygden än mot städerna.

Alice Lillas, viceordförande i Korsholms pensionärsförening, tippar att seniorer i Österbotten kommer att dra sitt strå till stacken och delta flitigt i välfärdsområdesvalet.

– Bevarandet av lokal service och behovet av att hejda vårdkostnaderna från att skena iväg för mycket är en starkt bekymrande faktor. Tillgången på socialvård och omsorg är en annan sak som oroar pensionärer.

–Till exempel: Kan en minnessjuk person som inte kan föra sin egen talan att få bästa möjliga vård framöver? frågar sig Lillas.

Hon tror att eventuella omställningar kan drabba landsbygden hårdare än städerna. På landsbygden har det av tradition funnits en större kontinuitet i fråga om personalens sammansättning – vilket framför allt har uppskattats av äldre klienter.

Målet med social- och hälsovårdsreformen är att avståndet till servicen ska vara så kort som möjligt oavsett boningsort. Hela verksamheten bör vara så kostnadseffektiv som möjligt.

– Jag tror att hälsovårdsservicen och den kliniska servicen kommer att vara av god klass. En större utmaning är att upprätthålla en kontinuerligt hög nivå vad gäller olika typer av vardagsservice och dygnet runt-vård, säger Lillas.

Det har varit rätt sparsamt med reklam om välfärdsområdesvalet 2022 i den österbottniska vardagen.

Att införa en smidig beslutskultur i det nybildade välfärdsområdet är en långsam process som i praktiken kan vara rentav flerårig.

– Jag hoppas därför på ett konstruktivt samarbete mellan de sittande tjänstemännen och de nya förtroendevalda.

Efter att både social- och hälsovården och räddningsväsendet har överförts till regional nivå är förutsättningarna för en intakt österbottnisk kommunkarta gynnsamma, spår Alice Lillas.

– Jag tror inte på några stora förändringar. Ifall kommunernas välfärdsutbud med kultur, idrott, kurser och föreningsliv hålls på en skaplig nivå minskar dessutom behovet av sjukvård och socialvård, säger Lillas.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här