Schablonlösningar som inte beaktar att personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver skräddarsydda lösningar är inte kostnadseffektiva, säger Lisbeth Hemgård.

– De som ansvarar för kommunens tjänster tänker ofta: De hör till Kårkullas ansvar.

Så sammanfattar FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård attityden gentemot den målgrupp vars intressen organisationen bevakar.

Det är inte illvilja som gör att personer med intellektuell funktionsnedsättning blir bortglömda, snarare samhällsstrukturerna.

– Personer med intellektuell funktionsnedsättning är kommuninvånare som alla andra. Tjänsterna för dem måste integreras med det övriga samhället. Om social- och hälsovårdsreformen blir av blir kommunernas roll annorlunda, men den är fortfarande viktig. Kommunerna har chansen att integrera tjänsterna för vår målgrupp. De som i vår väljs in i fullmäktige har en central roll i utformandet av samarbetet mellan kommunerna och välfärdsområdena. Alla har kanske inte förstått hur viktig dialogen mellan dessa två blir.

Hemgård säger att det inte alltid är lätt för FDUV att göra sig hörd i valkampanjer. Diskussionen kretsar ofta kring fysisk tillgänglighet. Det är inte oviktigt, men det finns så mycket annan än tillgänglighet som borde diskuteras, säger Hemgård.

Har kandidater och folkvalda intresse och förståelse för er målgrupp?

– En del har det. Ett av våra tidigare valteman om lättläst information intresserade många. Men det finns fortfarande okunskap och förutfattade meningar om att personer med intellektuell funktionsnedsättning inte klarar sig. Förutsättningarna för dessa personer har ändrats mycket de senaste årtiondena. Många kan vara delaktiga i kommunernas verksamheter, till exempel i skolan.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är ingen homogen grupp, är Hemgårds poäng. En del behöver mycket stöd, men många klarar sig med en liten stödinsats och vill vara aktiva kommuninvånare – i arbetslivet, i skolan och i fritidsverksamheter.

– Där har kommunen en viktig roll.

Skräddarsydda lösningar behövs

Problemet är ofta, fortsätter Hemgård, att när valkampanjen är över så falnar intresset och politikerna söker efter vad de tror att är kostnadseffektiva lösningar. Barn med intellektuella funktionsnedsättningar koncentreras till en skola, som i praktiken blir en specialskola och tanken om integration överges – samtidigt som en del barn får längre skolväg.

Situationen för FDUV:s målgrupp varierar runtom i Svenskfinland. Små kommuner med få personalresurser söker schablonlösningar som inte beaktar att personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver skräddarsydda lösningar.

– De tror att de sparar pengar på det sättet, men egentligen leder det ofta till kostsamma utredningar och skapar mänskligt lidande.

Hemgård säger att Raseborg och Vasa är ett exempel på städer som försöker skräddarsy lösningar, och involverar Kårkulla samkommun när det behövs. Samkommunen behövs men dess strukturer svarar inte på allas behov, säger Hemgård. Det är viktigt att inkludera målgruppen i kommunens övriga verksamhet.

I de större städerna, till exempel Helsingfors, Vanda och Åbo, är språket ofta ett problem. Antingen så erbjuds svenskspråkiga tjänster som är kopior av de som finns på finskt håll, vilket sällan fungerar, eller så klarar städerna inte av att producera svensk service för FDUV:s målgrupp.

Strategin är att etablera en personlig kontakt med alla partier, med politiker som av personliga erfarenheter är intresserade av de frågor som intresseorganisationen driver.

– Det räcker inte med SFP. I slutändan ser vi inte partipolitiskt på detta.

Lisbeth Hemgårds hälsning till kandidaterna i kommunalvalet

Jag lyfter på hatten för alla som ställer upp i valet. Samtidigt önskar jag att de fördjupar sig i social- och hälsovårdsreformen. Det är inte så, att all verksamhet flyttas till välfärdsområdena. FDUV berättar gärna om vilka möjligheter kommunerna har efter reformen.

Det här är en artikel från Kommuntorget 1/2021. Vill du prenumerera på Kommuntorget? Gör din beställning HÄR.