Två av tre fastlandskommuner använder servicesedlar när de organiserar tjänster inom social- och hälsovården, visar Kommunförbundets färska enkät. 

Användningen av servicesedlar har ökat kraftigt i synnerhet inom hälsovårdstjänsterna, men fortfarande används de ändå allra mest inom sociala tjänster. Det visar den enkät som Kommunförbundet genomförde under hösten, med uppgifter från totalt 228 kommuner. 

Utredningen visar att servicesedlarnas andel hade stigit till 40 procent från 2015 års nivå, då 26 procent av respondenterna använde servicesedlar för hälsovårdstjänster. Andelen servicesedlar inom sociala tjänster hade däremot minskat från 74 procent till 60 procent.    

Sedlarna används flitigt

Antalet servicesedlar inom den specialiserade sjukvården har fyrdubblats jämfört med situationen för tre år sedan.

– Servicesedeln har funnit sin plats i specialistläkarnas mottagningsverksamhet, där antalet servicesedlar nästan femdubblats på tre år. Då det gäller operationer och behandlingar samt undersökningar har antalet servicesedlar tredubblats. Inom hälsovården används servicesedeln mest för hemsjukvård och terapi, vid besök hos tandläkare samt för hjälpmedel, säger Anu Nemlander, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Antalet servicesedlar inom sociala tjänster har ökat med ungefär en tredjedel sedan 2015. Mest används sedlarna inom hemservice, serviceboende med heldygnsomsorg, tjänster under närståendevårdares ledighet samt hemservicens stödtjänster.

Förverkligar valfriheten

I årets enkät utreddes för första gången också respondenternas inställning till användningen av servicesedlar för att öka valfriheten. Av respondenterna ansåg 90 procent att de mål som ställts på valfrihetslagen kan uppfyllas med hjälp av servicesedeln.

– Kommunerna och samkommunerna har lärt sig att använda servicesedeln och användningen av den har utvidgats till nya tjänster. Nu när genomförandet av social- och hälsovårdsreformen har fördröjts är det särskilt viktigt att utvecklingen av servicesedeln inte stoppas. Att förbättra marknadskännedomen, produktifiera tjänster och bestämma värdet på servicesedeln kräver ett kunnande som kan överföras till nya servicestrukturer och till försök med kundsedlar som inleds senare, säger Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovårdsfrågor på Kommunförundet.

Enkäten hittar du på Kommunförbundets webbsida

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *