I kommunalvalet 2017 röstade bara 25 procent av personer med utländsk härkomst.

Nu finns valmaterial om kommunalvalet på sju språk på Justitieministeriets webb. Bakom materialet står Delegationen för etniska relationer (ETNO). Syftet är att uppmuntra flerspråkiga kommuninvånare att påverka och rösta i kommunalvalet.

Kommunalvalsmaterial finns tillgängligt på finska, svenska, engelska, ryska, estniska, arabiska och somali.

Materialet svarar på frågor som aktualiserats i delegationens arbete, till exempel: Vem har rösträtt i kommunalvalet? och: Vem får ställa upp som kandidat?

Materialet är främst visuellt och består av infografik med både text och bild samt PowerPoint-presentationer. Materialet kan spridas i sociala medier och användas vid evenemang och utbildningar.

Organisationer, kommuner och influerare kan använda materialet för att öka kunskapen om kommunalval och påverkan i kommunerna, heter det i Justitieministeriets pressmeddelande.

— Bara det faktum att det finns material räcker inte. Därför önskar vi att materialet ska spridas och tas i aktivt bruk, säger Nina Suorsa, sakkunnig vid Justitieministeriet, och Peter Kariuki, ETNO:s generalsekreterare.

De två uppmanar varje organisation och varje kommun kan hjälpa till, öka medvetenheten och uppmuntra flerspråkiga vänner, grannar och kollegor att rösta i kommunalvalet.

— Vi hoppas att materialet delas ivrigt i sociala medier och att det leder till goda diskussioner om hur viktigt det är att påverka i kommunalvalet och att flerspråkiga kommuninvånare är med och påverkar.

Förtroendet för politiker brister

Ny forskning från Institutet för hälsa och välfärd THL visar att invandrare som kan landets språk och känner sig delaktiga i samhället också har större benägenhet att rösta.

I kommunalvalet 2017 röstade bara 25 procent av personer med utländsk härkomst. Om trenden håller i sig innebär det att 300 000 röster inte läggs i kommunalvalet i juni, skriver THL i ett pressmeddelande.

Justitieministeriets informationspaket är nödvändigt, eftersom just bristen på information är den vanligaste orsaken till att personer med utländsk härkomst inte röstar.

Andra saker som påverkar är orsaken till att man flyttat till Finland. Personer som flyttat av familjeorsaker röstar flitigare än de som invandrat på grund av arbete.

Svårigheten att hitta en lämplig kandidat påverkar också, visar THL:s forskning. Dessutom har många invandrare inte förtroende för finländska politiker och låter bli att rösta.

THL:s forskningen utfördes i aderton kommuner och i de sex största städerna.