Över femtio kommuner vill bygga kärnkraft i Pyhäjoki

Tio tvåspråkiga kommuner är med bland de 56 kommuner som vill bygga kärnkraft på Hanhikivi i Pyhäjoki. De lokala kraftbolagen är en viktig del i det omdiskuterade Fennovoimas inhemska ägarstruktur.

 Kommuntorget har granskat Fennovoimas ägarstruktur och kunnat identifiera att en dryg sjättedel av Finlands kommuner är delaktiga i Fennovoimas kärnkraftsplaner. Kommunerna äger aktier genom det finländskt ägda Voimaosakeyhtiöt. Via bolaget styrs det finländska ägandet i Fennovoima. Av de enskilda kommunerna hör Vanda och Helsingfors till de procentuellt  största ägarna i Fennovoima.

Av de tvåspråkiga kommunerna äger följande indirekt aktier i Voimaosakeyhtiöt som är den finländska ägaren av Fennovoima: Vasa, Kronoby, Jakobstad, Nykarleby, Helsingfors, Borgå, Sibbo, Vanda, Karleby och Åbo.

Indirekt deltagande
Kommunernas deltagande sker via de kommunala energiverken. Energibolagen äger antingen andelar direkt i Voimaosakeyhtiö (till exempel Åbo Energi), eller tillsammans med andra energibolag andelar via ett gemensamt bolag, till exempel Suomen Voima, dit bland andra Borgå Energi hör.

Efter den senaste tidens osäkerhet kring ägarförhållandena, inte minst efter uppståndelsen kring det kroatiska bulvanföretaget Migrit Energija, har flera kommuner funderat på att dra sig ur. Det här är ändå inte helt lätt. Det är svårt att hitta inhemska köpare och dessutom har man redan ingått bindande avtal med staten.

Mycket har ändrats sedan 2007 när Fennovoima grundades. Ursprungligen var det kommunala energiverk och den inhemska industrin som var med och startade Fennovoima i syfte att få energi till ett förmånligt och stabilt pris. Man sökte ytterligare en tredje part som skulle ha kärnskraftskunnande. Det blev tyska kraftbolaget Eon, vars sorti några år senare hängde ihop med Tysklands avveckling av kärnkraft. Därefter trädde istället ryska Rosatom in som delägare i Fennovoima.

– Det ekonomiska läget och relationerna till Ryssland är annorlunda i dag än när Fennovoima grundades, säger Peter Boström (SFP), som är ordförande för stadsstyrelsen i Jakobstad och energiföretaget Katternö-koncernens styrelseordförande. Katternö-koncernen ingår i Voimaosakeyhtiöt.

Boström påpekar att de kommunala verkens energibehov inte har minskat och att de flesta kommuner har gjort bedömningen att de fortfarande vill vara med.

– Bland de som uttalar sig negativt om kärnkraft är det många som inte är engagerade eller insatta i energifrågor. Kärnkraften är alltid en svår fråga. Jag hoppas läget lugnar sig efter onsdagens besked om att den finländska ägardelen överskrider 60 procent, säger Boström.

”Jakobstad borde dra sig ur”
Den svenska riksdagsgruppens ordförande Anna-Maija Henriksson (SFP) hör till dem som förhåller sig kritiskt till Fennovoima. Hon anser att statsrådet inte ska bevilja Fennovoima bygglov eftersom processen att uppfylla kravet på ett inhemskt ägande på minst 60 procent inte har ingett förtroende.

– Omständigheterna har förändrats väsentligt sedan Fennovoima-projektet inleddes. Projektets ryska dominans är ifrågasatt i dagens geopolitiska läge. På ett principiellt plan tycker jag att Jakobstad borde dra sig ur Fennovoima, men vi måste se till att hantera det så att det också ur ett ekonomiskt perspektiv är klokt, säger Henriksson.

Kalevi Luoma, energiingenjör på Kommunförbundet tror att många kommuner hade tänkt annorlunda idag angående Fennovoima.

– Jag tror att många kommuner inte hade gått med i Fennovoima om projektet hade startats idag. Det här bland annat på grund av det förändrade Rysslandsläget, EU:s sanktioner och behovet av att vara självförsörjande. Energin är ett mäktigt ekonomiskt politiskt vapen, säger Luoma.

Beredningen av Fennovoimas ansökan kan fortsätta eftersom den finländska andelen på onsdagen överskred 60 procent. Det slutliga byggtillståndet kommer tidigast om två år.

Research: Jenny Jägerhorn, Kristina Wikberg, Mattias Lindroth.

Finländska ägarandelar

Läste du redan?

Miljö, teknik och bygg

Undermåliga vägar kan stå kommunerna dyrt

16.4.2024 klo 9:20

Politik och demokrati HBL

Budgetförhandlingarna inleds i dag – allt kan hamna på skärbrädan

15.4.2024 klo 7:30

Politik och demokrati

Viivu Seila arbetar för en kortare arbetsdag

12.4.2024 klo 9:08