Ny ultranationalistisk rörelse vill degradera svenskan och slopa Ålands autonomi – Inte omöjligt att Blåsvarta rörelsen blir parti, säger professor

Sinimusta liike lanserade sitt partiprogram i söndags.
Sinimusta liike lanserade sitt partiprogram i söndags. (Dan Lolax)
2.2.2021

Professor Emeritus Jan Sundberg säger att rörelsen genomsyras av nationalism, och kan ses som ett hot mot den liberala demokratin.

Under veckoslutet publicerade nygrundade Sinimusta liike (Blåsvarta rörelsen) sitt partiprogram.

Rörelsen, som har en rad tidigare sannfinländska politiker i sina led, samlar nu de 5 000 namn som krävs för att grunda ett parti.

Men kan en rörelse som vill registrera människor enligt etnisk, språklig och religiös bakgrund godkännas som parti?

Är Blåsvarta rörelsens tanke om att granska alla uppehållstillstånd och medborgarskap som beviljats sedan 1990 – med utvisning eller ”isolering från det finländska samhället” som möjlig följd – förenligt med de demokratiska principer som ett parti förväntas följa?

Är det rimligt att ett parti vill inskränka yttrandefriheten och, till exempel, kriminalisera nedsättande kommentarer om finskheten och annat som hotar samhällets ”moraliska sundhet”?

Det totalitära finns i bakgrunden

Kommuntorget bad professor emeritus Jan Sundberg, som har partiforskning som specialområde, att titta närmare på nämnda partiprogram.

– Allmänt taget genomsyras programmet av finsk nationalism. Där finns inte bara en språklig dimension, utan också en biologisk, säger Sundberg och hänvisar till rörelsens betoning av det etniskt finska, som ska skyddas mot andra etniciteter.

Professor emeritus Jan Sundberg.

Blåsvarta rörelsen målar upp hotbilder genom att beskriva det finska språket, och kulturen, som ansatt av influenser utifrån. Här vädjar man till känslorna, säger Sundberg.

– Det totalitära finns i bakgrunden, även om man är försiktig med att uttrycka det. De har inte uppfunnit det här. Det finns beröringspunkter med Fosterländska folkrörelsen (Isänmaallinen kansanliike, IKL) och i modern tid med politiker som Trump och Bolsonaro. Rörelser likt denna rider på en våg som fått extra fart av coronaviruset. Gränser har fått en större betydelse, då allt som finns bakom dem upplevs som farligt.

Blåsvarta rörelsen talar om ”ett land, ett språk” och vill att svenskan i Finland blir minoritetsspråk. Också Sannfinländarna har liknande tankar om svenskan. Är Blåsvarta rörelsens syn extremare?

– Jo på så sätt att man går tillbaka till den fennomanska rörelsen. Finska är nationalspråk, punkt slut, och svenska och samiska kan odlas lokalt om nödvändigt. Man vill också upphäva Ålands autonomi, vilket är en stor sak för det går emot internationella avtal.

Sundberg säger att politiker som har svårt med Ålands självstyre är okunniga om, eller glömmer bort, att det var Finland som föreslog den kompromissen, medan ålänningarna själva helst hade blivit en del av Sverige.

Liberalism ses som något dåligt

Det är i synen på invandring som anti-demokratiska tendenser kan skönjas i Blåsvarta rörelsen.

Sundberg understryker att man måste identifiera den finländska demokratins två grundpelare. Den ena, som består av demokratiska val, parlamentarism och så vidare, går rörelsen inte åt. Men den andra – den liberala demokrati som innebär att rättsstaten Finland förbundit sig till internationella konventioner som skyddar bland annat flyktingar, minoriteter och barn – erkänner rörelsen inte.

– Liberalismen är i deras ögon något dåligt, eftersom den erbjuder flyktingar skydd, möjliggör adoption och på så sätt hotar den biologiska finskheten.

Betoningen av det etniska syns också i att rörelsen förespråkar studentutbyten med främst andra finsk-ugriska länder, det vill säga Estland och Ungern.

Kan en rörelse med sådana mål godkännas som parti?

Partilagen slår fast att 5 000 namnteckningar av röstberättigade krävs, att det finns ett partiprogram och att det finns en demokratisk organisation. Det klarar Blåsvarta rörelsen säkert av. Sedan är frågan om hur programmet ska tolkas. Det är så pass försiktigt, och hänvisar inte till IKL eller till fascister eller nazister, att det kan bli svårt att neka rörelsen rätten att bli parti. Programmet genomsyras av nationalism, det går åt liberala tänkesätt och tar avstånd från EU. Men det är i sig inte odemokratiskt. Det finns många andra som tänker så, och partiprogrammet säger inte att man vill göra slut på den finländska demokratin.

Kan ge bränsle åt likasinnade

Är det här en, till exempel, fascistisk rörelse?

– Fascister är mot det demokratiska systemet. Det här är en finsk ultranationalistisk rörelse. De säger själva att de är radikala. Om de sedan verkligen vill verka inom det demokratiska systemet är en annan fråga. På ett sätt är rörelsen anti-demokratisk. Den är ett hot mot den liberala demokratin, mot rättsstaten, men det är den ena grundpelaren i finländsk demokrati.

Sundberg säger att själva begreppet ”demokrati” blivit ett verktyg för dem som är emot rättsstatsprincipen. Till exempel Sannfinländarna är för folkomröstningar, och kallar internationella konventioner som Finland förbundit sig till för odemokratiska, då finländare inte kan rösta om att begränsa invandringen.

Så hur skulle Blåsvarta rörelsen klara sig i politiska val om den fick partistatus? Sundberg utesluter inte att rörelsen kunde få folk invalda i riksdagen. Valförbund och en relativt låg spärr skapar förutsättningar.

– Om nu någon skulle vilja gå i valförbund med dem är en annan fråga. Men den effekten kan rörelsen ha, att den ger bränsle till likasinnade i andra partier, som plockar upp sådana här tankar för att vakta sina revir. I många avseenden kunde Jussi Halla-aho (Sannf) stå bakom programmets formuleringar.