”Utlåtanderundan blir viktig för svenskans ställning”

31.8.2016

Reformen har i princip inga konsekvenser för de språkliga rättigheterna, står det i de allmänna motiveringarna till regeringspropositionen om social- och hälsovårds- och landskapsreformen som nu åker ut på remissrunda.  På Kommunförbundet och inom Svenska reformgruppen är man inte övertygad.

 

sandra-kolumnbild
Sandra Bergqvist

– Jag saknar fortfarande en regelrätt språkkonsekvensbedömning. Skrivningarna nu känns väldigt vaga och inte särskilt välgjorda.  Utgående från den text som finns i motiveringarna känns det inte som att man tagit språkkonsekvensbedömningen på allvar, säger  Sandra Bergqvist, teamledare för svenska teamet och sakkunnig vid Kommunförbundet.

 

 

I de allmänna motiveringarna till regeringspropositionen står det om de språkliga rättigheterna såhär:

4.8.2 Språkliga rättigheter

Reformen har i princip inga konsekvenser för de språkliga rättigheterna. De språkliga rättigheterna för invånarna och tjänsteanvändarna i landskapen tryggas genom en bestämmelse i lagen om ordnandet av social- och hälsovården, på basis av vilken man har rätt att få tjänster på finska eller svenska i hela landet.

I lagstiftningen beaktas dessutom de som talar andra språk, liksom också teckenspråkiga och andra personer med sensoriska funktionshinder. Bland de landskap som ska bildas är Egentliga Finland, Kymmenedalen, Mellersta Österbotten, Nyland och Österbotten tvåspråkiga.

Tvåspråkiga landskap finns i tre av de fem samarbetsområden för landskapen som föreslås i lagen om ordnandet av social- och hälsovården. Enligt landskapslagen ska det i tvåspråkiga landskap finnas ett påverkansorgan för minoritetsspråket, vars uppgift är att utreda och fastställa behovet av tjänster för den språkliga minoriteten i landskapet och att följa upp tillgången till och kvaliteten på dessa tjänster.

Påverkansorganet ska ha till uppgift att lägga fram förslag till utveckling av tjänsterna för den språkliga minoriteten samt om kraven på personalens språkkunskaper. I landskapet Lappland ska det 236 dessutom finnas ett påverkansorgan för samiska, som har motsvarande uppgift som påverkansorganet för minoritetsspråket för att utveckla tjänsterna på samiska.

Språklagstiftningen ses samtidigt över så att de nya landskapen och deras ställning beaktas.

Ulla-Maj Wideroos, ordförande för Svenska reformgruppen är bestört.

 

Foto: Mattias Lindroth, Kommuntorget
Ulla-Maj Wideroos.

– Det är ofattbart att man gör så här. Den här språkkonsekvensbedömningen har gjorts med vänstra lillfingret. Det är uppenbart att man inte hört grundlagsexperter säger Wideroos.

Nu gäller det för kommunerna och andra instanser att fila på sina utlåtanden.

 

– Social- och hälsovårdsutskottet och grundlagsutskottet måste få ett ordentligt material att ta ställning till. Det måste finnas en mängd och en samstämmighet i utlåtandena. Vi måste visa att vi inte accepterar detta. Istället för att räcka upp händerna måste vi nu vara extra noggranna i hur vi formulerar oss. Kampen går vidare, säger Wideroos.

Nu får kommunerna säga sitt

Centrala lagar i propositionsutkastet är en landskapslag, en lag om ordnande av social- och hälsovård, en införandelag, en lag om landskapens finansiering och en lag om statsandel för kommunal basservice. Läs mer om utkastet till regeringspropositionen här. 

Remissbehandlingen pågår tio veckor, till och med den 9 november.

– Vi hoppas att kommunerna aktiverar sig och redogör för sina tankar. Speciellt viktigt är att de språkliga aspekterna kommer fram i svaren, säger Bergqvist.

 

Lagpaketen omfattar totalt över 800 sidor text och kommunerna ombeds nu svara på ca 45 frågor.

– Det betyder att det framförallt är i svaren på de öppna frågorna som man kan lyfta upp det man tycker är viktigt, säger Kia Leidenius som är sakkunnig i språkfrågor och har arbetat mycket med vårdreformen.

Kommunförbundet kommer nu i snabb takt att formulera sina svar på utlåtanderundans frågor och kommunerna har möjlighet att ta del och använda sig av de svaren. Bergqvist och Leidenius kommer att se särskilt noga på språkaspekterna i lagförslagen.

-Vi strävar efter att formulera våra svar som stöd för kommunerna, säger Bergqvist.

Leidenius påpekar att kommunerna också kan ta del av det material som Svenska reformgruppen tagit fram, t.ex. professor Olli Mäenpääs utlåtande om de språkliga rättigheterna. Det kan också vara skäl att samarbeta med kommunerna inom samma landskap om man har gemensamma synpunkter man hoppas få igenom.

Mycket ännu oklart

Överlag menar Bergqvist och Leidenius att mycket ännu är oklart och att kommunerna kan ha svårt att svara på frågorna i och med att alla lagförslag inte ännu presenterats.

Kia Leidenius
Kia Leidenius

– Huvudstadsregionens särlösning finns inte med och det gör det nog svårt för kommunerna där och hela Nyland att svara, säger Leidenius.

Bergqvist påpekar att valfriheten, som är en stor del av reformen, också saknas.

–  Det här är en enormt stor reform för kommunerna, så det skulle nog vara mer juste om kommunerna fick ta ställning till alla nya lagar som hör ihop på samma gång, säger Bergqvist.