Missnöjet pyr i sammansatta kommuner

9.9.2015

Mest skeptiska mot det politiska beslutsfattandet är invånarna i kommuner med svag ekonomi och i kommuner som fusionerats, visar Kommunförbundets enkät bland 12 500 finländare. Av de tvåspråkiga kommunerna är Esboborna nöjdast medan invånarna i Raseborg mest kritiska.

Finländarna följer aktivt informationen om beslutsfattandet i hemkommunen, men bara en tredjedel uppger sig vara intresserad av kommunpolitiken.

– Invånarna är skeptiska särskilt i sammanslagna kommuner, i kommunernas randområden och i kommuner med svag ekonomi, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Möjligheterna att påverka och delta, språkförhållandena i kommunen och känslan av identifikation är andra faktorer som påverkar invånarnas inställning till hemkommunen.

Kommuninvånarna tillfrågades om sitt förtroende för beslutsfattandet som en del av programmet för utvärdering av reformerna i kommunerna.

– Ordet politik smakar inte så bra i kommuninvånarnas mun, men visst följer de med kommunalpolitiken och beslutsfattandet via medier. Det som lyfts fram i medierna påverkar garanterat invånarnas attityder till hemkommunen, säger Marianne Pekola-Sjöblom.

Kommuninvånarna tror allt mer på den egna kommunens attraktionskraft. Majoriteten, 56 procent av invånarna, bedömde att hemkommunen skulle placera sig rätt bra eller mycket bra i den imaginära ”bra att bo och leva i-tävlingen” mellan kommunerna.  Men det finns stora skillnader både mellan kommunerna och inom den egna kommunen.

Esboborna nöjda, Raseborgsborna kritiska

Av de tvåspråkiga kommuner som deltog i undersökningen var inställningen till hemkommunen som en bra plats att bo i mest positiv i Esbo. Där gav hela 80 procent resultatet bra. I Raseborg är man mest kritisk, endast 22 procent gav resultatet bra och 38 procent dåligt.

Näyttökuva 2015-09-09 kello 12.32.52

Språkförhållandena i kommunen visar också intressanta skillnader i inställningen till hur det är att bo i kommunen. I Korsholm är de svenskspråkiga mycket nöjda medan de finskspråkiga i kommunen är måttligt nöjda. I Sibbo är förhållandet mellan svensk- och finsspråkiga väldigt jämnt, bägge är rätt nöjda. I Raseborg är däremot de finskspråkiga väldigt missnöjda, medan de svenskspråkiga är snäppet positivare.

Näyttökuva 2015-09-09 kello 12.33.33En skeptisk eller kritisk attityd till det kommunala beslutsfattandet är vanligare än en förtoendefull. Många upplever att beslutsfattarna inte lyssnar på invånarna. I de tvåspråkiga kommunerna är förtroendet för det kommunala beslutsfattandet störst i Korsholm och lägst i Raseborg. Högst är förtroendet bland personer över 70, högt utbildade, personer i ledande yrkespositition, pensionärer och de som jobbar inom en organisation eller förenig.

– Väldigt många av de som deltog  tycker att det är bra att vi undersöker attityderna men frågar samtidigt om deras svar har någon betydelse. Beslutsfattare: lyft fram enkäten så att kommuninvånarna själv ser att ni har sett resultaten och reagerar på dem! uppmanar Pekola-Sjöblom.

Tom Simola har mångårig erfarenhet av att leda en kommun, först som kommundirektör för Kimitoön och nu som stadsdirektör i Raseborg.

– Kimitoön är den kommun i Svenskfinland som har den starkaste ekonomin. Det som förändrats under mina år som kommundirektör är vindkraftsfrågan, avloppsfrågan och FN Steals konkurs i Dalsbruk.

Simola säger att samgångsaspekten påverkat klimatet negativt. Många föreningar är emot allt.

-Journalisterna har ett väldigt stort ansvar när det gäller att forma attityderna. Rapporterar man felaktigt lever uppfattningarna kvar länge.

I Raseborg är utmaningarna enligt Simola helt andra.

– ­Ekonomin har länge varit dålig, de finskspråkiga upplever att de är andra klassens medborgare. En av mina största uppgifter är att skapa förtroende. Förutom att se över strukturerna i verksamheten gäller det också att skapa en ny identitet som handlar om staden Raseborg.

I Upplands-Väsby, en kommun i Stockholmsområdet har man jobbat mycket med medborgardialoger och bjudit in intressegrupper för att samtala om attityderna i kommunen. Det handlar också om att engagera den tysta majoriteten.

Forskningsprogrammet ARTTU2

• Enkäten till kommuninvånarna är en del av forskningsprogrammet ARTTU2

• ARTTU2 följer upp hur redan genomförda och kommande reformer påverkar servicen, ekonomin, demokratin och ledningen samt personalresurserna, samhällsstrukturen och livskraften i kommunerna.

• I forskningsprogrammet deltar 40 kommuner av olika typ, av dem är tio svensk- eller tvåspråkiga nämligen Esbo, Karleby, Kimitoön, Korsholm, Raseborg, Sibbo, Vasa, Vanda, Vörå och Åbo.

• Enkäten skickades till sammanlagt 31 950 vuxna invånare enligt ett urval ur Befolkningsregistercentralens register.

• Enkäten genomfördes 27.3 –29.5.2015.

• Den besvarades av 12 576 personer.

• De första undersökningsresultaten som gäller de förtroendevaldas ställning presenterades under Kommunordförandedagen i Vanda onsdagen den 10 juni.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här