”Resultatet viktigare än vem som förhandlar”

Nya statsministern Antti Rinne (SDP).
Nya statsministern Antti Rinne (SDP). (Hanne Salonen / Riksdagen)
8.5.2019

Socialdemokraternas partiordförande Antti Rinne fortsätter förhandla fram nästa regering tillsammans med Centern, De gröna, Vänsterförbundet och SFP. Det stod klart på onsdag förmiddag efter att Centern tackat ja till fortsatta förhandlingar.

Kommunförbundets vd Minna Karhunen säger att det egentligen kvittar vem som förhandlar. Det viktiga är vad som står i regeringsprogrammet.

I regeringsprogrammet är det främst statsandelarna och social- och hälsovårdsreformen som är det centrala. Arbetet med social- och hälsovårdsreformen måste återupptas och den nya regeringen bör inkludera kommunerna i det arbetet, säger Karhunen.

– Det skulle vara bra om regeringen lyssnade på oss.

Att Centern, och inte Samlingspartiet, fortfarande är med i förhandlingarna tyder på att tanken om att landskapen ska ta över vården fortfarande är att räkna med. Också SDP har talat för att social- och hälsovården ska ordnas av större organisationer än kommunerna.

– Det avgörande är på vilken nivå som besluten om vården fattas, säger Karhunen och understryker vikten av att kommunerna har inflytande i vårdfrågorna.

”Känsligt när kommuner ställs städer”

Med åren har kommunernas uppgifter utökats medan statsandelarna har krympts. Det har resulterat i ett kommunalt underskott på sammanlagt en miljard euro som måste åtgärdas under nästa regeringsperiod, säger Karhunen.

Kommunförbundets beräkning om statsandelarnas tillväxt de kommande åren visar att den lagstadgade tillväxten har begränsats under regeringen Sipilä. Om tillväxten tillåts återgå till det normala är förändringen till det bättre märkbar.

Fredrik Lindström, t.f. ekonomidirektör vid Åbo stad, delar Karhunens uppfattning om att det nuvarande läget inte är acceptabelt. Enligt honom präglades den förra regeringsperioden av en väntan på de stora reformerna, som var tänkta att underlätta kommunernas ekonomiska situation.

Eftersom reformerna föll är det nu hög tid att göra något åt statsandelssystemet, främst ur de större städernas synvinkel.

Lindström säger att det handlar om en kostnadsfördelning mellan stat och kommun, men också om att se till de växande städernas och metropolområdenas behov.

– Det är förstås en politiskt känslig fråga, och det kan se ut som om man ställer stora städer mot små kommuner, men det är dags att diskutera ett samarbete mellan staten och växande städer. Det handlar inte om att tigga pengar.

Vänsterförbundet och Centern har i sina svar på Annti Rinnes frågor inför regeringsförhandlingarna betonat att statsandelarna måste beakta glesbygden och skärgården.

Anneli Pahta

Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahta hoppas att den betoningen förverkligas. Kimitoöns kommun har utmaningar som den övriga glesbygden, och även om urbaniseringen är en ofrånkomlig trend så hoppas hon att de mindre kommunerna inte glöms bort när politikerna överväger hur trenden bäst kan utnyttjas.

Tillbaka i ruta ett

Pahta vill inte uttala sig om den partisammansättning som nu fortsätter förhandla men hon är trots allt nöjd över att SFP finns med bland partierna.

Hon konstaterar också att utgår man från Centerns svar till regeringssonderaren Antti Rinne så verkar det som att Finland är snart tillbaka i ruta ett och att de beredningsorgan som lades ner när det förra reformförsöket föll kanske måste återupplivas.

– Vi får  igen en social- och hälsovårdsreform och en landskapsreform.

Skulle du vara nöjd med en sådan, som fortsätter där den förra slutade?

– Landskapsreformen säger jag inget om men i social- och hälsovårdsfrågan måste vi snabbt få ett svar. Det kan inte fortsätta så här i de små kommunerna.

För Kimitoöns kommun har ovissheten kring social- och hälsovårdsreformen skapat stor beslutsvånda, speciellt när det handlar om vem som ska producera äldreomsorgen – kommunen eller privata företag?

Så syns statsandelarna i partiernas svar

Inför regeringsförhandlingarna bad Antti Rinne partierna att svara på 11 politiska knäckfrågor. Nedan ett plocka bland svaren som de potentiella regeringspartierna gav vad gäller statsandelarna.

De gröna: ”Statsandelssystemet måste bättre än nu beakta metropolområdenas och storstädernas speciella utmaningar.”

SFP: ”Den nuvarande politiken har inte i tillräcklig utsträckning beaktat exempelvis de investeringsbehov som finns i fråga om växande städer. … Det är också viktigt att beakta att det finns olika typer av städer och kommuner och att de alla har sina särskilda behov och möjligheter.”

Centern: ”Kommunernas statsandelssystem måste förnyas så att också kommuner med en låg nativitet kan erbjuda en god småbarnsfostran och en bra grundskola.”

Vänsterförbundet: ”När statsandelssystemet förnyas måste glesbygd och skärgård vara kriterier som höjer statsandelarna.”

SDP har för sin del föreslagit att statsandelarna används för att jämna ut de ekonomiska skillnaderna mellan landskapen, eller ”social- och hälsovårdskommunerna” som partiet kallar dem, efter att social- och hälsovårdsreformen rotts iland.

Enighet om social- och hälsovårdsreformen

Partierna är eniga om att en social- och hälsovårdsreform behövs. Centern har i sitt svar på Antti Rinnes frågor betonat att reformen ska göras utgående från 18 landskap, och att ansvaret ligger på den offentliga sektorn.

Vården kan kompletteras av privata företag och av den tredje sektorn, svarar Centern och av den åsikten är också Vänsterförbundet. Partiet vill också ha en vårdgaranti: läkarbesöket ska dröja högst en vecka och vara avgiftsfritt.

De gröna vill att reformen genomförs på parlamentarisk bas. Valfriheten i vården kan enligt partiet genomföras stegvis, till exempel genom servicesedelsystemet.

SFP föreslår att primärvården flyttas över till sjukvårdsdistrikten och att kommunerna fortsätter ha ansvaret för äldreomsorgen och socialväsendet. Kommunerna kan själva välja om de vill ordna tjänsterna på egen hand eller i samarbete med andra kommuner, svarar SFP.

För sin del vill SDP se att social- och hälsovården ordnas av större offentliga aktörer, till exempel landskapen, men andra tjänster, till exempel näringslivstjänster, ska inte flyttas över till landskapen i samma veva, som var tänkt i det förra reformförsöket.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här