Förhandlare i Ständerhuset gör som skolelever – tänker stort

Elever i den finländska skolan sysslar redan med fenomenbaserad inlärning.
Elever i den finländska skolan sysslar redan med fenomenbaserad inlärning.
13.5.2019

En allt mer komplex värld tvingar beslutsfattare att göra det som finländska skolever redan gör: granska stora fenomen ur många olika perspektiv. Ekonomin väger fortfarande tungt men alla värderingar kan inte omsättas i euron.

De pågående regeringsförhandlingarna har introducerat ett nytt begrepp i den politiska vokabulären: ”fenomenbaserad förhandlingsmetod”.

Med Antti Rinne (SDP) som förhandlingsledare tar åtta arbetsgrupper, som i sin tur har undergrupper, sig an större fenomen som är relevanta för frågor om till exempel Finlands tillväxt, försvarspolitik och klimatpolitik.

För detaljerad budget ett hinder

Den fenomenbaserade förhandlingsmetoden är trots allt inte helt ny. I augusti i fjol publicerade Sitra, jubileumsfonden för Finlands självständighet, ett arbetspapper med rubriken ”En fenomenbaserad offentlig förvaltning”.

I arbetspappret uppmärksammade Sitra fenomen ”över förvaltningsgränserna”, till exempel digitaliseringen, förändringarna i arbetslivet och i den representativa demokratin. Det är de här fenomenen som arbetsgrupperna nu utgår från. Arbetsgruppernas slutresultat ska sedan stämmas av mot de budgetramar som förhandlingarna också ska resultera i.

I arbetspappret räknar Sitra upp hur det fenomenbaserade greppet gynnar förvaltningen, bland annat ska ledarskapet bli mer strategiskt och den politiska ledningen i statsrådet tydligare. Sitra ser även en alltför detaljerad budget som ett hinder för fenomenbaserat ledarskap.

Politiker och lärare skapar sammanhang

Men även om det är först nu som ett fenomenbaserat angreppssätt får fäste i finländsk politik så har det redan implementerats i skolvärlden. I den nya läroplanen finns en fenomenbaserad inlärningsmetod inskriven och Torbjörn Sandén, direktör för Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi, tror inte att det är en slump att begreppet breddas.

Torbjörn Sandén säger att betonandet av fenomenbaserade förhandlingsmetoder är en klar signal. Foro: privat

Han säger att det tyder på att det finns en samstämmig uppfattning om vad som är betydelsefullt.

— Vi går från atomism till ett helhetstänkande. Anledning till att det dök upp i läroplanen är att vi behöver kunna greppa helheter och stora fenomen i stället för små detaljer. Fenomenbaserat lärande innebär att man granskar ett givet fenomen ur flera olika perspektiv. Samma sak händer i politiken. Vi har fått en större förståelse för det här greppet.

Sandén tolkar omställningen så, att världen har blivit så komplex att större helheter behöver ett sammanhang för att bli begripliga.

— Politikers och lärares roll blir att skapa sammanhang. Det här är en insikt som vuxit sig större.

Nya värderingar men ekonomin väger tungt

Sandén säger att en fenomenbaserad förhandlingsmetod troligtvis kräver att arbetsgrupperna informeras på bred front av en rad olika vetenskapliga discipliner. Bara på så sätt kan förhandlarna hantera större helheter. Han tror också att förhandlingsmetoden tvingar arbetsgruppernas medlemmar att möta sina egna fördomar.

Hur enkelt är det sedan att gå från stora helheter till att förklara en stringent politik?

— Det är klart att det är svårt att översätta helhetsbilden till konkreta politiska handlingar. I skolvärlden brottas man med det fenomenbaserade lärandet eftersom det krävs nya kompetenser för att utvidga horisonten på det här sättet.

Sandén tror att ekonomin fortsättningsvis kommer att vara en tungt vägande faktor, men trots det handlar betoningen av den nya förhandlingsmetoden om att sända signaler.

— Det handlar om hurdant samhälle vi vill ha. Vi ser att andra värderingar kommer in, och de kan inte alltid omsättas i euron. Klimatförändringen utmanar oss att göra avkall på vår livsstil. Alla regeringsförhandlingar tvingas anpassa sig efter den samhällsordning som råder men det kan hända att med ett fenomenbaserat förhandlingsätt vill man signalera att man ser saker ur ett vidare perspektiv.

Läs Sitras arbetspapper här.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här