Kiky-avtalet slutar strypa kommunekonomin

8.5.2019

Kommunernas statsandelar höjs med 994 miljoner euro från 2019 till 2020 enligt nuvarande statsandelslagar. Det är inte frågan om en kompensation för konkurrenskraftsavtalet, bara försämringen som upphör, säger Kommunförbundet.

Den totala summan är 9 377 miljoner euro för 2020 (+12 procent), jämfört med 8 383 miljoner euro år 2019.

Statsandelen för kommunal basservice ökar med 989 miljoner euro 2020.
Kommunförbundets beräkningar baserar sig på Finansministeriets kommunekonomiprogram för 2020-2023 som publicerades i april.

Beräkningarna stämmer så länge det kommande regeringsprogrammet inte föreslår någon reform av statsandelslagstiftningen.

– Aldrig förr har det skett en så här stor ökning i statsandelarna. Nästa års ökning berättar tydligt om hur mycket den lagstadgade tillväxten har begränsats under den gångna regeringsperioden, säger Kommunförbundets utvecklingschef Sanna Lehtonen till Kuntalehti.

Kiky-avtalet slutar strypa kommunerna

Det står sedan tidigare klart att kommunerna beviljas sammanlagt 8 389 miljoner euro i statsandelar år 2019, vilket är en minskning på 70 miljoner euro jämfört med år 2018.

Den främsta anledningen till att statsandelen för kommunal basservice växer från 2019 till 2020 är att konkurrenskraftsavtalet upphörde att gälla 2019. Nedskärningen i semesterpenningen som ingick i kiky-avtalet upphör vilket innebär en ökning på 315 miljoner i statsandelar.

Den temporära frysningen av indexhöjningarna enligt regeringsprogrammet 2016-2019 upphör. Indexfrysningen kompenseras inte, men indexhöjningen för 2020 (+2,7 procent) ökar statsandelarna med 187 miljoner euro.

Dessutom får kommunerna kompensation för skattebortfall på 215 miljoner euro år 2020.

Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna ökar statsandelarna med 101 miljoner euro år 2020.

Kommunförbundet: Det här räcker inte

Kommunförbundets vice vd Timo Reina kommenterade i slutet av april att även om finansieringen för eventuella nya och utvidgade uppgifter sköts och de tidsbegränsade nedskärningarna avslutas, vilket den gällande lagstiftningen förutsätter, förbättrar åtgärderna ännu inte kommunekonomin.

– Det är bara försämringen av den som upphör, skriver Reina på Torbloggen.

Enligt Reina behöver kommunekonomin en ”balanseringsmiljard” för att klara av de kommande årens negativa utgiftstryck på 1,2—1,7 miljarder euro under hela ramperioden 2020—2023.

– Det här betyder att staten redan under regeringsförhandlingarna måste bereda sig på arbetet för att balansera kommunekonomin, vilket kräver ytterligare en miljard euro. Det förutsätter balanseringsåtgärder både från statens och kommunernas sida genom minskade utgifter och en stärkt inkomstbas.

Läs mera om hur statsandelarna bestäms här.

Nedan kan du kolla läget i din kommun. Hur stora blir statsandelarna nästa år och hur stor är förändringen till föregående år?