Nicke Wulff oroad att SFP kompromissar om skatterna

Nicke Wulff. Foto: Johan Hagström
Nicke Wulff. Foto: Johan Hagström
15.5.2019

Regeringsförhandlingarna verkar löpa bra, säger partifolket ute i kommunerna, väl medvetna om att de ekonomiska realiteterna ännu kommer att påverka resultatet. Kommuntorget frågade också vad som finns på önskelistan ute i kommunerna.

Nicke Wulff, fullmäktigegruppordförande för SFP i Åbo och tidigare vice ordförande i partiet, oroar sig för att SFP håller på att kompromissa bort sin borgerliga kärna i de pågående regeringsförhandlingarna.

På basen av det som allmänheten vet om förhandlingarna verkar det gå vägen, säger Wulff.

— Alla verkar få lite av vad de vill ha, men det kommer oroväckande signaler från intresseorganisationerna.

Wulff sällar sig till dem som tycker att det ger fel intryck att intresseorganisationer är involverade i regeringsförhandlingarna. Han betvivlar inte att de har ett inflytande.

LISTA ÖVER SAKKUNNIGA SOM HÖRS UNDER FÖRHANDLINGARNA (PÅ FINSKA)

Ett borgerligt parti höjer inte skatten

I tisdags besökte Finlands fackförbunds centralorganisation FFC:s chefsekonom arbetsgruppen som ser över skattepolitiken. FFC vill att skattebasen breddas genom att staten bland annat skärper beskattningen på olistade företags dividender, skärper överlåtelseskatten och slopar företagaravdrag.

Det här skulle ge skatteinkomster på drygt 550 miljoner euro, beräknar FFC.

Wulff säger att det är den typen av ”straffskatter” som SFP är emot, men han oroar sig för att partiet är villigt att tumma på motståndet för att få sitta i regeringen.

— Det hoppas jag att man inte gör. En stor del av våra väljare ser oss som ett borgerligt parti som inte höjer skatten.

Kan du över huvud taget tänka dig en kompromiss om dessa skatter?

— Min åsikt är att det parti som jag är medlem i inte ska gå med på sådana kompromisser, men jag förstår att det är en jobbig sits och att man vill ha inflytande.

Hoppas på beslut om snabbare tåg

Vad önskar du dig i egenskap av beslutsfattare i Åbo av regeringsprogrammet?

— Ökade statsandelar till undervisningen, en tydlig skrivning om entimmeståget, ett klart ställningstagande om kommunernas trafikinfrastruktur, en insikt om städernas särställning och, om andra stadiets utbildning blir avgiftsfritt, ett löfte om att staten täcker de kostnaderna.

Wulff är rektor i Cygnaeus skola i Åbo, och staden står i beråd att fatta ett stort kollektivtrafikbeslut om spårvagnar. Hela Åboregionen hoppas också på att planerna på en ny järnväg mellan Åbo och Helsingfors går vidare under nästa regeringsperiod.

Kompromisser bra men otydliga för väljarna

Thomas Wallgren, socialdemokratisk Helsingforspolitiker, har också han ett konkret önskemål vad gäller nästa regeringsprogram. Wallgren vill att upphandlingslagen rivs upp.

Just nu tolkar lagen EU:s servicedirektiv strängare än vad som är nödvändigt, vilket gör det svårt för kommuner och städer att bojkotta företag som finns i skatteparadis, säger han.

— Det ska finnas större frihet i tillämpningen av servicedirektivet, så att kommunerna och städerna kan stödja småföretag och den offentliga sektorn.

Wallgrens intryck överlag av regeringsförhandlingarna är att de är hoppfullt konstruktiva. Visserligen har man inte kommit fram till de traditionella ekonomiska linjedragningarna och det finns knepiga frågor i förhandlingarna – till exempel Metsä Groups planerade miljardinvestering i en cellulosafabrik i Kemi, som är klar miljö- och klimatfråga – men Wallgren tror att förhandlingarna utmynnar i ett paket som alla kan vara överens om.

Kommer SFP och Centern att gå med på att bredda skattebasen?

— Jag hoppas de går med på rödmylla-välfärdspolitik i stället för att fälla regeringen. Men det är klart att inget är klart innan allt är klart. Till väljarnas förtret måste partierna komma överens. Vi har ingen blockpolitik och inga dominerande partier. Det leder till kompromisser, vilket är en bra sak men ur väljarnas synvinkel kan det bli lite otydligt.

Politiken har varit för centraliserande

Birgitta Gran, politiker för Vänsterförbundet i Hangö, säger att för partiet går en absolut gräns vid de lägsta socialskydden. De måste vara skäliga, och deras oskälighet var också en orsak till att VF lämnade regeringen Katainen 2014.

— Men med den här sammansättningen hittar vi säkert en lösning. Det finns förstås ekonomiska realiteter att beakta men det är lättare nu när Samlingspartiet inte är med.

Gran säger att investeringar i utbildning är närande, inte tärande för Finlands ekonomi, och som lokalpolitiker i Hangö vill hon se höjningar i statsandelarna i regeringsprogrammet.

— Politiken har också blivit för centraliserande. Klimatförändringen förutsätter att jordbruk och skogsbruk sköts rätt och då måste det finnas levnadsmöjligheter ute i regionerna. Nu talas det om snabbtåg men vi behöver en levande landsbygd, och över huvud taget en regionalpolitik i näringslivsfrågor. På så sätt kan vi stödja jordbrukarna och göra dem till klimathjältar, säger Gran och citerar partiordförande Li Andersson.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här