Lagutkast för vårdreformen kommer "inom denna månad"
Understatssekreterare Tuomas Pöysti försäkrar att lagutkasten till vårdreformen publiceras inom den här månaden. En efter en klarnar detaljerna i det massiva lagarbetet. Till exempel verkar den temporära lagen som begränsar kommunernas rätt till utlokalisering och vårdinvesteringar bli verklighet.
Lagutkasten för social- och hälsovårdsreformen kommer inte att publiceras på nätet innan midsommaren, som planerat, bekräftade Päivi Sillanaukee, kanslichef vid social- och hälsovårdsministeriet i sitt öppningstal.
Publiceringen har skjutits upp redan flera gånger. Enligt Sillanaukee kräver utkasten ännu preciseringar och finslipning.
Familje – och omsorgsminister Juha Rehula presenterade ännu en gång några pappersark där han sin vana trogen illustrerat läget med vårdreformen med figurer om tidtabellen och landskapens uppgifter.
– En av de mest relevanta frågorna är: kan kommunerna stå för ens lite social- och hälsovårdstjänster i framtiden? Nej, de kan de inte, de har inte personal eller pengar för det. Om ens en kommun har reserverat ens en euro för social- och hälsovårdstjänster efter årsskiftet 2019 , har något gått snett.
Enligt Rehula är förtillfället 600 pappersark, 590 paragrafer lagtext och 25 olika lagar under beredning.
Ur Rehulas skisser framgår följande:
- 600 pappersark med lagutkast offentliggörs inom juni 2016.
- Lagstiftningen om valfrihet skickas på remissrunda i november 2016
- regeringspropositionen kommer till riksdagen för behandling i februari 2017. Ansavaret för anordnandet flyttas till landskapen från och med januari 2019.
I den här tidtabellen är vi, twittrade understatssekreterare Tuomas Pöysti, som också är projektchef för vård- och landskapsreformen.
Arbetshälsovården kommer inte i det här skedet att beröras.
– Jag vet att det finns många som tycker det är dumt, men det görs inte i detta skede, säger Rehula.
Samkommuner kan inte producera vårdtjänster
Den temporära lagen som begränsar kommunernas utlokaliseringar och investeringar i byggnader som överskrider 5 miljoner ser ut att bli verklighet. Riksdagen har redan gjort en första behandling av frågan.
Frågan om fastigheter som ägs av kommuner och samkommuner har också väckt huvudbry på kommunfältet.
– De fastigheter som ägs av samkommuner överförs i sin helhet till landskapen, medan de fastigheter som ägs av kommunerna kommer att hyras ut till landskapen, säger Rehula.
Rehula fick också en publikfråga om samkommuner i fortsättningen kan producera vårdtjänster.
– Vården tas helt och hållet bort från kommunen, upprepade Rehula än en gång.
Hur ska vi få våra språkliga rättigheter tillgodosedda i hela vårdreformen? löd en annan publikfråga.
– I lagen måste det skrivas in att de grundlagsenliga språkliga rättigheterna tillgodoses, svarade Rehula kort.
Den sannfinländska riksdagsledamoten Pirkko Mattila inflikade att ”minoritetsspråken säkert kommer att höras i något skede”.
Pöysti svarade att några av lagutkasten syftar på svenskan och om att landskapen måste garantera vård också på svenska.
– Anordnarlagen kan inte i verkligheten garantera det här. Det är landskapens skyldighet att se till att invånarna får vård på svenska, men landskapen måste stå för det praktiska genomförandet. Jag tänker särskilt på Vasa centralsjukhus. Vården måste finnas tillgänglig på svenska också i praktiken.
Enligt Pöysti har man också funderat på möjligheten att delta och påverka på svenska.
– I lagutkastet finns också nämnt att det måste finnas en minoritetsnämnd på svenska och på samiska. Nämnderna är bra att ha men en utmaning är hur de ska få verkligt inflytande. Vi har försökt hitta lösningar där de skulle få större inflytande i beslutsfattandet, det är lite svårt att garantera i lagen.
En fråga som för många är oroade över är hur valfriheten ska förverkligas.
– De tjänster och aktörer som inbegrips av valfriheten kommer att få ansvar över att de förverkligas. Här kommer vi ännu att se många utspel, poängterade Rehula.
