Chockrapport från Sitra: Framtidstron rasar – förtroendet är svagt för demokratin i kommunerna och välfärdsområdena
Framtidsbarometern är en enkät beställd av Sitra som undersöker framtidssynen hos finländare i åldern 15–84 på fastlandet samt hos de förtroendevalda i kommuner och välfärdsområden. Undersökningen besvarades av 3 226 medborgare och 733 beslutsfattare runt om i Finland. Undersökningen genomfördes av Verian. Tidigare Framtidsbarometrar publicerades 2023, 2019 och 2021. Bild: Pixabay
Världen är vid en djup avgrund men för mig själv knallar det på okej. Endast 14 procent av finländarna bedömer att den personliga framtiden kommer att bli sämre eller betydligt sämre än idag.
Dessutom anser mer än hälften av finländarna att de kan påverka sin egen framtid.
Tron på en bättre framtid för Finland försvagats. Endast 18 procent ser en bättre framtid än idag för Finland (en minskning med 11 procentenheter jämfört med föregående Framtidsbarometer 2023). Finländarnas syn på mänsklighetens framtid är ännu dystrare. Endast 11 procent av finländarna ser en bättre framtid än idag.
– De senaste årens kriser har självklart varit en prövning för medborgarnas och nationernas framtidstro. Även om finländarnas framtidstro har försvagats är den fortfarande stark. Vi litar på att vi kan påverka framtiden. Det är en tillgång som vi borde kunna utnyttja bättre när vi planerar samhällets förnyelse och förbereder oss för olika framtidsscenarier, säger Veera Heinonen, direktör för förutsägelse och utbildning vid Sitra.
Det finns inga större skillnader i finländarnas inställning till framtiden mellan välfärdsområdena. Däremot varierar synen på den egna hemkommunens framtid. Bland Finlands landskap bedöms framtidsutsikterna vara dystrast i Södra Savolax, där upp till hälften av undersökningsdeltagarna ser en sämre framtid än idag för sin hemkommun. I Birkaland däremot är inställningen positivare, och 37 procent av invånarna ser en bättre framtid än idag för sin kommun medan endast en fjärdedel ser en sämre framtid.
Landsbygdskommunernas invånare är mer benägna att se en sämre framtid för sin kommun än de som bor i stadskommuner. En fjärdedel av invånarna i städerna ser en bättre framtid, jämfört med endast 18 procent av de som bor på landsbygden.
Jämfört med Framtidsbarometern från 2021 som genomfördes under det senaste kommunalvalet, är synen på hemkommunens framtid idag mer pessimistisk i nästan alla landskap.
Saknas: Inspirerande visioner och långsiktighet i beslutsfattandet
Också beslutsfattarna i kommunerna och välfärdsområdena fick ge sin syn på framtiden. Endast 11 procent av medborgarna anser att beslutsfattarna har en inspirerande framtidsvision för det egna välfärdsområdet. Motsvarande siffra bland beslutsfattarna är 18 procent. Resultaten på kommunnivå är något positivare. Medborgarna och beslutsfattarna är också överens om att beslut på lokal nivå och områdesnivå inte beaktar de långsiktiga effekterna i tillräckligt hög grad.
Endast 15 procent av medborgarna upplever att de kan påverka den egna hemkommunens framtid. Närmare hälften av finländarna anser att de inte har tillräckliga möjligheter att delta i diskussioner om den egna hemkommunens framtid.
– Svaren visar att medborgarna för närvarande inte ser beslutsfattandet lokalt och i välfärdsområdena som en politisk och demokratisk process som bygger en bättre framtid. I stället framträder bilden av en kortsiktig förvaltning som invånarna i kommunerna och välfärdsområdena inte har någon större möjlighet att påverka, säger Jukka Vahti, ledande expert på förutsägelse vid Sitra.
Bevarandet av välfärdssamhället och säkerställandet av den nationella säkerheten ses som viktiga frågor och de förväntas påverka röstningsbesluten i välfärdsområdes- och kommunalvalen.
Jämfört med Framtidsbarometern 2021 som genomfördes under kommunalvalet verkar väljarna nu vara mindre säkra på vilka frågor som kommer att påverka deras röstningsbeslut. Det är bara skapandet av arbetstillfällen som har fått en klart större betydelse än tidigare.
– Med flera samtidigt pågående kriser behöver vi gemensamma, inspirerande framtidsvisioner, inte bara reaktioner. Vi kan inte bara förbereda oss för det värsta. Det är också viktigt att bygga en framtid som vi vill ha. Våra resultat visar att både beslutsfattare och väljare efterfrågar just det. Dessutom är det särskilt viktigt för ungdomarnas framtidstro, och därmed för allas välbefinnande, säger Veera Heinonen.
5+1 huvudpunkter från Framtidsbarometern
Allt färre tror på en bättre framtid. De ungas framtidstro har dock förblivit relativt stark – mänsklighetens framtid gör finländarna betänksamma.
Regionalt sett finns det inga stora skillnader i hur finländarna förhåller sig till framtiden – hur man ser på den egna hemkommunens framtid varierar dock.
Det regionala beslutsfattandet saknar inspirerande visioner och långsiktighet enligt både medborgarna och beslutsfattarna själva – man upplever att möjligheterna att påverka är små.
Medborgarna och beslutsfattarna förhåller sig delvis på olika sätt till de utvecklingsförlopp som förändrar Finland.
Arbete, säkerhet och tryggande av välfärdsstaten styr hur man röstar i välfärdsområdes- och kommunalvalet 2025.
+ Största delen av finländarna tror att man kan påverka framtiden – detta är en resurs för Finland som vi skulle kunna utnyttja bättre. Källa: Sitra
