Färre svenskspråkiga i glesbygden - så kan Mörskom undvika att bli enspråkigt finskt
Kommer Mörskom i östra Nyland att tappa sin tvåspråkiga status? Bild: John Illman
De svenskspråkiga i Mörskom har blivit färre genom årens gång. Mörskom hade en svenskspråkig majoritet senaste i slutet av 1800-talet.
I nuläget är de färre än 200 personer. Om inte befolkningsutvecklingen vänder kan Mörskom förlora sin tvåspråkiga status om ett par decennier.
Det finns alltså reella hot för att Mörskom förlorar sin tvåspråkiga. Men det finns samtidigt klara tillvägagångssätt för att Mörskom också i framtiden ska vara tvåspråkigt.
Mörskom i östra Nyland är med sina 1670 invånare (Statistikcentralen) den minsta i regionen. Kommunen ligger väster om Lappträsk, norr om Lovisa och Borgå samt öster om Pukkila. I norr gränsar Mörskom med Orimattila i Päijänne-Tavastland.
Mörskom är en tvåspråkig kommun och de allra flesta av svenskspråkiga befolkning, som utgör 9,3 procent av Mörskoms totala befolkning, bor i de södra delarna av kommunen: oftast i byarna Grävnäs, Labbom och Övitsböle. Dessa byar gränsar till Forsby eller Liljendal i Lovisa.
Mörskoms centrum är mera finskspråkigt än byarna i söder. På offentliga platser är det lättare att få betjäning på svenska än vad det är på privata sidan.
Forskaren vid Åbo Akademi Jan Saarela, som är sakkunnig om Svenskfinland och demografin i de tvåspråkiga kommunerna, säger att ett reellt hot mot Mörskoms tvåspråkiga status är den pågående urbaniseringen. Finlandssvenskarna minskar på landsbygden men blir fler i större städer som Helsingfors, Åbo och Vasa.
– Landsbygden avfolkas och den naturliga tillväxten är negativ. Mörskom ligger dessutom i utkanten av Svenskfinland, vilket påverkar finlandssvenskars val att flytta till kommunen.
Saarela tillägger att då den svenskspråkiga befolkningen i en specifik kommun ofta, särskilt i södra Finland, är i minoritet gäller det att ha goda samarbeten med svenskspråkiga i grannkommunerna.
– Men sedan är det också viktigt att Mörskom kommun är positivt inställd till svenskan.
Mörskom kommun och kommunens svenskspråkiga befolkning har goda kontakter med sina grannkommuner. Som exempel på samarbete mellan kommuner kan nämnas ett avtal som Mörskom har med Lovisa stad kring den grundläggande utbildningen.
Mörskom har inget eget svenskspråkigt daghem eller en egen skola utan i stället går de 15 elever som bor i Mörskom antingen i Sävträsk skola i Liljendal eller i högstadiet alternativt i gymnasiet i Lovisa centrum.
De svenskspråkiga Mörskomfamiljer som Kommuntorget talar med säger att skolskjutsen fungerar bra. Bussarna skulle ändå få gärna vara fler än vad de är nu.
Från gränsbyarna i södra Mörskom till Liljendal är eleverna framme på 15 minuter, till Lovisa centrum räcker det närmare 35 minuter.
Det kan tilläggas att både Lovisa i sig och speciellt den forna kommunen Liljendal är mer svenskspråkigt än Mörskom. I Liljendal har runt 70 procent av befolkningen svenska som modersmål (Statistikcentralen) och i hela Lovisa är runt 40 procent av befolkningen svenskspråkig. Det är en styrka för Mörskomsvenskarna att Liljendal ligger nära Mörskom.
Lovisa med sina drygt 14 000 invånare är också en stor kommun jämfört med Mörskom – trots att Lovisa i en allmän nyländsk kontext är en liten kommun. Borgå är den största kommunen i östra Nyland med 50 000 invånare. Enligt Saarelas utredning för Tankesmedjan Magma förväntas finlandssvenskarna bli färre i Lovisa medan de ökar i Borgå.
Saarela kommenterar situationen kring avsaknaden av en svenskspråkig skola i Mörskom.
– Vanligtvis är det skolan som den svenska gemenskapen samlar sig. Om det inte finns en svenskspråkig skola i kommunen är det i stället föreningarna som man samlar sig kring.
Han tillägger att ett aktivt föreningsliv på svenska kan bidra till att Mörskomsvenskarnas antal hålls på nuvarande nivå.
– Sedan är det också viktigt att svenskspråkiga i trakten vill flytta till just Mörskom och inte till Liljendal eller Forsby. Annars försvagas svenskan i Mörskom, säger Jan Saarela.
I Mörskom finns flera aktiva svenskspråkiga föreningar: Grävnäs-Mickelspiltom Ungdomsförening, Grävnäs-Mickelspiltom byaförening och Mörskom Ungdomsförening. Mickelspiltom ligger i Lovisa. Föreningarna ordnar diverse evenemang för både yngre och äldre.
I Liljendal finns sedan Liljendal IK som Mörskomsvenskarna också aktiverat sig inom.
Yngre finlandssvenskar önskas
Mikaela Fabritius med familj bor i byn Grävnäs i Mörskom. Fabritius säger att svenskan i Mörskom för tillfället är stabil men det faktum att de svenskspråkiga i kommunen minskar är oroväckande.
– Det handlar främst om att den svenskspråkiga befolkningen blir äldre.
Det är alltså fler yngre finlandssvenskar, unga vuxna, som borde flytta till Mörskom för att garantera att kommunen också i framtiden är tvåspråkig. I det här sammanhanget har det också betydelse att unga finlandssvenskar vill bilda familj.
Något som eventuellt skulle kunna bringa fler invånare, också unga, till kommunen är Östbanan, en järnväg som skulle gå från Kervo via Borgå och Kouvola österut. Men Fabritius ser Östbanan som ett onödigt projekt. Andra Mörskomsvenskar delar hennes uppfattning och menar att banan, som skulle gå igenom byarna i södra Mörskom, skulle försvaga de berörda byarnas livskraft.
Avståndet till den närmaste skolan är också viktigt för många. Fabritius kommenterar avsaknaden av en svenskspråkig skola i Mörskom.
– Med tanke på att de svenskspråkiga eleverna från Mörskom bara är 15 till antalet är det inte ändamålsenligt att bygga en egen skola för dem.
Hon tillägger att det är geografiskt närmare till Liljendal och Forsby från Mörskoms södra delar än vad det är till kommunens centrum. En färd söderut till Liljendal och Forsby är dessutom smidigare jämfört med en resa från exempelvis Grävnäs till Mörskom centrum. Om man kör från Grevnäs till Mörskom centrum är den kortaste vägen genom Lappträsk.
– Viktigare för oss svenskspråkiga i Mörskom är att vi har ett bra samarbete med skolorna i Liljendal och Forsby samt föreningarna i dessa byar än att vi riktar blicken mot Mörskom centrum.
Inte heller Mörskom kommun ser det som ändamålsenligt att varken bygga en egen skola för eller integrera de svenskspråkiga Mörskomeleverna i ett gemensamt campus med kommunens finska skola Myrskylän koulu.
Fabritius säger att Mörskom kommun är positivt inställt till dess tvåspråkiga status. Hon ser positivt på att kommundirektören Esa Ukkola också talar svenska.
Det finns ett tätt samarbete mellan invånarna i Grävnäs i Mörskom och Mickelspiltom i Lovisa. Bild: John Illman
Aktiva föreningar
Också Fabritius ser ett aktivt föreningsliv på svenska som viktigt för att Mörskom ska fortsätta vara tvåspråkigt. Hon är själv ordförande i Grävnäs-Mickelspiltom ungdomsförening.
Jesse Mårtenson är ordförande i Grävnäs-Mickelspiltom byaförening. Han säger att föreningarna handhar så gott som all service i Mörskoms södra delar. Det är viktigt att byarna är levande.
– Här finns ingen kommunal service utan det är föreningarna som erbjuder den. Vi har aktiva jaktföreningar, bya- och ungdomsföreningar samt frivillig brandkår. Vi ordnar till exempel sommar- och grillfester samt spelningar då trubadurer gästar oss.
Mårtenson tillägger att Mörskomsvenskarna oftast arbetar inom primärproduktion eller serviceyrken: jord-, lantbruk- och skogsbruk samt transport av olika slag. För att Mörskomsvenskarna ska bli fler måste det finnas arbete, även i andra branscher än i de tidigare nämnda, i kommunen eller i närheten av Mörskom.
– Många flyttar till större orter som Borgå och Helsingfors eftersom arbete finns där. Då är det färre som funderar på att bosätta sig i Mörskom då pendlingsavståndet mellan hemmet och arbetsplatsen i så fall blir långt.
Också Mårtenson ser samarbete med föreningar i Liljendal och övriga nordvästra Lovisa som naturligt. Kärnan i samarbetet är det svenska språket.
– Då det finns god och fungerande svensk- och tvåspråkigservice i Lovisa – oberoende om det handlar om handel eller vård – har Mörskomsvenskarna alltid sökt sig söderut.
Han tillägger att Mörskomsvenskarna alltid har varit lite avsides i sin egen kommun. År 1636 bröt sig kommunen ut ur Pernå, som numera hör till Lovisa. Då kom Grävnäs, Labbom och Övitsböle att bli en del av Mörskom.
Svenska ärenden bevakas
Hur aktivt tas svenska ärenden upp i Mörskoms kommunfullmäktige? Det är främst Svenska Folkpartiet som bevakar de svenska frågorna i kommunen.
SFP har två ledamöter i Mörskoms fullmäktige: Sten Lindgren och Mårtenson. Lindgren ställer inte upp i vårens kommunalval. SFP är trots allt kommunens tredje största parti efter Centern och Samlingspartiet.
Mörskoms fullmäktige kommer att minska från 17 ledamöter till 15. Det här är risk för att SFP tappar mark och svenska frågor bevakas i mindre grad. Men Mårtenson är inte orolig.
– SFP har aktiva och trogna väljare. Också bland kommunens finskspråkiga befolkning finns de som röstar på SFP.
Mårtenson har suttit två perioder i Mörskoms fullmäktige. Han säger att inställningen till svenskan och Mörskomsvenskarna har blivit bättre med tiden.
– Förr i tiden uppstod fler negativa kommentarer kring svenskan, om beviljandet av skolskjutsarna med mera. Numera har vi i fullmäktige fler konstruktiva diskussioner kring svenskan, säger Jesse Mårtenson.
Fotnot: Jesse Mårtenson och Mikaela Fabritius är kommunalvalskandidater för Svenska Folkpartiet.
