Kommunförbundet: Minst en svenskspråkig representant i styrelserna i tvåspråkiga landskap

Foto: Heli Sorjonen.
Foto: Heli Sorjonen.
22.9.2016

Den svenskspråkiga minoritetens faktiska möjligheter att påverka måste tryggas, står det i Kommunförbundets riktlinjer till kommunernas utlåtanden om lagpaketet i vård- och regionreformen. I tvåspråkiga landskaps styrelser ska det t.ex. alltid finnas åtminstone en person som representerar den språkliga minoriteten.  – Nu gäller det att få stöd för våra formuleringar gällande det svenska, så att de kommer med även i slutskedet, säger direktör Kristina Wikberg.

Det svenska teamet vid Kommunförbundet har arbetat fram formuleringar för att trygga den svenska servicen i vård- och regionreformen. Formuleringarna finns i Kommunförbundets riktlinjer för kommunernas utlåtande som godkändes av Kommunförbundets styrelse idag.

Kommunförbundets preliminära riktlinjer kan användas som stöd då kommunerna utformar sina egna utlåtanden, men kommunerna kan gärna också ge respons och påverka Kommunförbundets slutliga utlåtande som ska lämnas in senast nionde november.

2016-08-kommuntorget-wikberg-kristina-blogg– Nu får man tycka till och komma med synpunkter. Borde vi vara ännu skarpare? Eller finns det något som fattas gällande just de svenska frågorna? I så fall får man väldigt gärna höra av sig, säger Kristina Wikberg, direktör för Kommunförbundets svenska och internationella enhet.

De formuleringarna som rör den svenskspråkiga minoritetens rättigheter finns främst i svaren till de öppna frågorna. Wikberg och det övriga sakkunniga har framför allt lyft fram att den svenskspråkiga minoriteten måste ha faktiska möjligheter att påverka och få service på sitt modersmål.

I riktlinjerna föreslås t.ex. att det i tvåspråkiga landskaps styrelser alltid ska finnas åtminstone en person som representerar den språkliga minoriteten. Den personen ska också vara ordförande eller medlem i minoritetsnämnden.

– Det här är samma modell som vi har i Kommunförbundets styrelse där Maarit Feldt-Ranta är den svenskspråkiga representanten i styrelsen, säger Wikberg.

Övriga språkliga aspekter som lyfts fram  är hur de språkliga rättigheterna ska tryggas i och med bolagiseringen av vården. Kommunförbundet kräver också att en ordentlig språkkonsekvensbedömning görs innan propositionen överlämnas till riksdagen.

Frågor som rör svenskan i reformen har diskuterats aktivt inom  Svenska reformgruppen som är sammansatt av Kommunförbundet och Folktinget med Ulla-Maj Wideroos som ordförande. Reformgruppens arbete och diskussioner har fungerat som stöd och underlag för formuleringarna om svenskan i Kommunförbundets riktlinjer.

– Lagen kan trygga det svenska, men det är den praktiska tillämpningen och de faktiska möjligheterna att påverka som i slutändan är det viktiga. Det är de aspekterna vi vill komma åt med skrivelserna om det svenska i vårt utlåtande. Nu skulle det vara enormt viktigt att få stöd för våra formuleringar och svenskan så att de når ända fram, säger Wikberg.

På svenska enheten kommer man nu att arbeta vidare med texterna och också tillsammans med de tvåspråkiga kommunerna koordinera gemensamma förslag på formuleringar i kommunernas utlåtanden.

Här är formuleringarna i riktlinjerna som rör svenskan

  1. Kan man genom förslaget minska hälso- och välfärdsskillnaderna bland befolkningen och göra tillgången till tjänster mer jämlik? Om inte, hur borde förslaget förbättras med tanke på dessa aspekter?

Vissa tvåspråkiga landskap kommer att ha en mycket liten språklig minoritet. När förvaltningen organiseras bör man därför skapa strukturer som tryggar den finsk- och svenskspråkiga befolkningens faktiska möjligheter att få service på sitt eget språk på lika grunder.

  1. Övriga fritt formulerade kommentarer om landskapslagen.

För att språkminoriteterna i landskapen ska få faktiska möjligheter att påverka, bör det i styrelserna i tvåspråkiga landskap finnas minst en person som företräder det nationalspråk som är i minoritet i landskapet. Personen i fråga bör vara ordförande för eller ledamot i minoritetsnämnden.

Ett påverkansorgan för minoritetsspråket bör ha faktiska möjligheter att påverka nivån på de tjänster som erbjuds på personens modersmål. Detta gäller också ett påverkansorgan för samiskan.

  1. Övriga fritt formulerade kommentarer om lagen om ordnande av social- och hälsovård.

När tjänster bolagiseras finns det en risk för att de grundläggande språkliga rättigheterna förverkligas bara om kunden själv tar initiativet.  Därför måste det skapas språkliga kvalitetskriterier och ett övervaknings- och uppföljningssystem.

Landskapet ska i sitt servicelöfte utreda på vilka sätt de språkliga rättigheterna kommer att garanteras i framtiden. Landskapet ska ge en detaljerad redogörelse för hur det i praktiken har för avsikt att trygga jämlikheten mellan den svensk- och finskspråkiga befolkningen. För att social- och hälsovården ska fungera för språkminoriteten i landskapet måste språkaspekterna beaktas i valfriheten, upphandlingsförfarandet, närservicen, e-tjänsterna, kundhandlingarna, informationen och kommunikationen. Det krävs också särlösningar för att uppnå verklig språklig likabehandling, språkkunskaper hos personalen och strategier för att säkerställa en fungerande svenskspråkig servicekedja.

  1. Övriga fritt formulerade kommentarer om utkastet till regeringsproposition.

Språkliga rättigheter
Kommunförbundet ställer sig kritiskt till förslagen om nationella servicecenter. Om sådana trots allt inrättas, bör minoritetsspråken i landet beaktas ända från början. Detta är synnerligen viktigt när de elektroniska tjänsterna ses över och informationsförvaltningen utvecklas.

För att språkminoriteterna ska kunna tryggas högklassiga tjänster på lika villkor som den övriga befolkningen bör de språkliga konsekvenserna bedömas grundligt och på bred bas innan förslaget överlämnas till riksdagen.

Kommentarer till riktlinjerna kan skickas in per e-post på adressen: forandringsstod@kommunforbundet.fi. 

Läs också: Kommunförbundet vill ha ändringar i reformlagarna

Videointervju: Arto Sulonen, direktör för juridiska enheten vid Kommunförbundet  kommenterar det preliminära utlåtandet

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här