Enligt en undersökning från Helsingfors universitet är Kommunförbundet en av de tre superpåverkare som samarbetar mest med tjänstemännen som bereder lagar och förordningar.

Till trion av främsta lobbare hör förutom Kommunförbundet också Finlands näringsliv EK och Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK.

Nästan 1500 nationella organisationer och 256 tjänstemän inom beredningen av författningar deltog i enkätundersökningen under 2015-2016. Utöver det intervjuade forskarna företrädare för organisationer och tjänstemän.

Medborgarorganisationerna sämre ställning

Resultaten visar att många finländska organisationer är missnöjda med hur de blir hörda vid beredningen av politiska beslut och lagar. Oftast är det de stora organisationerna, de organisationer som representerar etablerade institutioner samt organisationerna och fackförbunden inom näringslivet som får delta. Dessa blir hörda ingående vid beredningen av beslut, och är också mer nöjda med sin ställning vid beredningen.

Särskilt organisationerna inom näringslivet har en stark ställning vid beredningen av lagar. Tjänstemännen hade mest inofficiell kontakt med organisationerna inom näringslivet: nästan hälften av alla de organisationer som nämndes av tjänstemännen representerade näringslivet. En sämre ställning har däremot medborgarorganisationerna, som representerar olika människogrupper samt fritidsorganisationer och föreningar inom yrkesliv och forskning. Av dessa är det en tredjedel som är nöjda med hur de blir hörda vid beredningen av beslut.

Resultaten visade också att lagförslagen lättare slår igenom vid riksdagsbehandlingen om hörandet är omfattande och aktivt. Tjänstemännen anser ändå att de strikta tidtabellerna och de knappa resurserna är problematiska, eftersom de kan begränsa hörandet.

Rapporten ”Vem kan delta? Hur får organisationerna sina röster hörda i lagberedningen?” har utarbetats som en del av genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2014. Den har utarbetats av politices doktor Juho Vesa och professor Anu Kantola, direktör för forskningsprojektet.

Rapporten kan läsas här.

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *