Inga statsandelar för skärgård och tvåspråkighet – Nygrén: Farlig politisk signal

19.9.2016

Skärgårdsdelegationen och kommundirektörer hyser en oro för hur skärgården och tvåspråkigheten påverkas i vårdreformen eftersom dessa inte direkt beaktas i statsandelarna. Det handlar om politiska val. – Det är skrämmande hur snålblåsten just nu blåser kring tvåspråkighet och skärgårdsförhållanden som är viktiga finlandssvenska frågor, säger Patrik Nygrén, kommundirektör i Pargas.

I de kriterier för hur statsandelarna beviljas till landskapen efter vårdreformen finns inte tvåspråkighet och skärgårdsförhållanden med som egna koefficienter. Det här väcker oro i skärgården.

– Skärgårdstilläggen i statsbidragen måste bibehållas som egna koefficienter, liksom också tvåspråkigheten. Det kostar extra att ordna service i skärgården och det borde man ta i betraktande. Man kan inte heller bara mäta fågelvägen utan måste ta hänsyn till hur länge det i verkligheten tar att åka längs vatten och holmar, säger Jorma Leppänen som är generalsekreterare för Skärgårdsdelegationen, med medlemmar från alla riksdagspartier.

Pargas ingår i det största skärgårdslandskapet Egentliga Finland. Kommundirektör Patrik Nygrén anser att beslutet att inte inkludera tvåspråkighet och skärgård ger en politisk signal som vittnar om oförståelse.

– Man bryter nu en lång linje där de här aspekterna har beaktats. Det är skrämmande hur snålblåsten just nu blåser kring tvåspråkighet och skärgårdsförhållanden som är viktiga finlandssvenska frågor.

Sanna Lehtonen, utvecklingschef vid Kommunförbundet, har i egenskap av sakkunnig varit med i beredningen när finansministeriet har beslutat om kriterierna för hur statsandelarna ska fördelas. Hon förklarar att man bara valt sådana kriterier som förklarar kostnadsskillnader mellan landskapen när det gäller att ordna servicen. De faktorer som har den största inverkan på kostnaderna är åldersstrukturen och servicebehovet, i vilka man mäter till exempel hur sjuka invånarna är. Skillnaderna mellan landskapen blir enligt Lehtonen inte märkbara efter att man räknat med åldersstrukturen och servicebehovet i området.

– På kommunnivå kan svenskspråkighet och skärgårdsförhållanden orsaka skillnader i kostnaderna men de jämnas ut i landskapet där arealen är större. Effekten blir ”neutraliserande” när andelen blir mindre i landskapet, säger Lehtonen.

Förklaringen tillfredsställer inte kommundirektören i Pargas, Patrik Nygrén.

– På landskapsnivå har de en mer marginell betydelse, men det oaktat faller nästan 20 miljoner bort som är ämnade att kompensera  tvåspråkighet och skärgård för Egentliga Finlands del, säger Nygrén, som har verklig erfarenhet av att såväl tvåspråkigheten och skärgårdsförhållanden de facto ökar kostnaderna för att kunna upprätthålla en dräglig service.

Enligt Lehtonen kan man se det som att svenkspråkigheten finns med som en del i alla koefficienter. Skärgårdsförhållandena ingår enligt henne i koefficienten ”befolkningstäthet” (se listan nederst).

– Problemet är att man inte beaktar specialomständigheterna i skärgården och att det är vatten emellan fastland och öar, vilket gör avstånden så långa räknat i tid, säger Patrik Nygrén.

”Svenskspråkighet höjer inte vårdkostnaderna”

Kriterierna för statsandelarna är alltid i slutändan politiska beslut. Landskapen finns inte ännu och man kan inte malla kostnaderna för landskapen enligt samma statistikgrund som för kommunerna, förklarar Lehtonen.

På Finansministeriet uppger finansrådet Jani Pitkäniemi, chef för Finansministeriets kommunalekonomiska enhet, att det i beredningen kommit fram att svenskspråkighet inte signifikant höjer vårdkostnaderna. I kommunerna är det framför allt den svenskspråkiga bildningen som leder till högre kostnader.

– När det gäller vården har man märkt att de svenskspråkigas servicebehov i medeltal är mindre än den finskspråkiga befolkningens. Därför har svenskspråkighet inte beaktats som kriterium för hur landskapen får finansiering i regeringens förslag, svarar Pitkäniemi.

Sanna Lehtonen hänvisar till en forskning som statens ekonomiska forskningscentral, VATT gjorde inför statsandelsreformen 2010, där det konstaterades att svenskspråkigheten ökar kostnaderna för förskoleundervisningen och grundskoleutbildningen ända tills de svenskspråkiga utgör 60 procent av befolkningen. En högre andel än så sänker däremot kostnaderna.

– Om man då hade tittat enbart på forskningen borde man ha slopat svenskspråkighetsbidraget redan 2010. Men också då handlade det om politiska beslut och SFP fanns med i regeringen och försvarade frågan. Ett motsvarande politiskt valt kriterium i landskapsreformen är ”främjande av hälsa och välfärd” som inte inverkar på kostnaderna, säger Lehtonen.

Lehtonen tror också att kommunerna blivit vana vid att svenskspråkighet alltid automatiskt ska få bidrag.

– När kommunerna en gång fått pengar för svenskspråkighet har de  använt det som argument för att de behöver finansiering också i fortsättningen.

Landskapen får själva besluta över hur de fördelar statsandelarna. Det är alltså upp till de politiska maktförhållandena i landskapsfullmäktige hur pengarna fördelas och hur de är villiga att satsa på tvåspråkighet och skärgård.

– Landskapen har förstås vissa lagstadgade uppgifter de måste trygga, bland annat att ge service på svenska i de tvåspråkiga landskapen. Tanken är att området har den bästa kunskapen om det mest kostnadseffektiva sättet att ordna servicen, säger Lehtonen.

Patrik Nygrén är bekymrad för vilka konsekvenserna blir i framtiden.

– Om det inte finns öronmärkt finansiering för tvåspråkighet och skärgård i landskapens finansiering är risken det att inte finns en förståelse inom organisationen att dessa kräver extra resurser.

 I glesbygden och i skärgården är man oroad över ökad centralisering. Finns det fog för oron?

– Allt är möjligt, det är upp till landskapsfullmäktige. Det är till stor del vad ministeriet tänkt sig. Men landskapen kan också uppnå besparingar genom att koncentrera verksamheten. Men visst innebär centraliseringen också risker. Det lönar sig att kandidera till landskapsfullmäktige för att kunna påverka!

Statsandelarna till landskapen fördelas enligt:

10 % invånarbaserad finansiering

87 % åldersstruktur, sjukfrekvens och andra särskilda behov

1 % främjande av hälsa och välfärd

1 % befolkningstäthet (inkl avlägsenhet)

1 % främmande språk som modersmål

Ge din synpunkt under utlåtanderundan

  • Kostnaderna för landskapen och statsandelarna kommer att ses över årligen.
  • Kriterierna för statsandelarna till landskapen ses över med åtminstone fyra års mellanrum.
  • Bedömningen av finansieringsprincipen och utvecklingen av den förutsätter ny forskning och uppföljning samt modeller för hur man kan utreda kostnaderna för vården i landskapen.
  • Finansministeriet uppger att man ännu kommer att se över finansieringsprinciperna för landskapen utifrån responsen från utlåtanderundan som pågår som bäst. Ge alltså din synpunkt!

Läs också:

Skärgården för liten, ointressant och perifer?

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här