Förtroendeuppdragen i stora städer motsvarar deltidsjobb

Siv Sandberg är kommunforskare vid Åbo Akademi. (Foto: Mattias Lindroth)
Siv Sandberg är kommunforskare vid Åbo Akademi. (Foto: Mattias Lindroth)
25.5.2016

Förtroendeuppdragen kräver allt mer tid,  i synnerhet i de stora städerna, visar Kommunförbundets färska beslutsfattarenkät. Att värva nya kandidater har blivit allt svårare. – Ett system med deltids- eller heltidspolitiker löser inte hela problematiken med att värva nya kandidater. Majoriteten kommer fortfarande att vara fritidspolitiker förutsatt att man inte går in för att radikalt förändra systemet, säger forskaren Siv Sandberg.

De förtroendevalda i de stora städerna använder allt mer tid på sina förtroendeuppdrag. Mest tid, omkring 15 timmar i veckan, kräver uppdraget som stadsstyrelsemedlem i de stora städerna. Insatsen motsvarar därmed ett deltidsarbete. Uppgifterna framgår i Kommunförbundets färska undersökning som gjorts av Siv Sandberg, forskare vid Åbo Akademi.

Fullmäktigeledamöter använde ifjol i medeltal 8,5 timmar, styrelsemedlemmarna i medeltal 11,5 timmar och nämndmedlemmarna i medeltal 4,2 timmar i veckan för sina förtroendeuppdrag.

Jämfört med 2012, då den förra undersökningen gjordes har tidsanvändningen i sin helhet ändå minskat en aning.

– I den förra enkätförfrågningen undersökte vi läget 2010, då vi var mitt i kommun- och strukturreformen, som belastade kommunerna mycket. Efter det har man sett över arbetsmetoderna en aning och koncentrerat fler uppgifter till ordförandena.

Nu råder en avvaktande stämning i kommunerna.

– Mycket står på paus på grund av vårdreformen, säger Siv Sandberg.

Sedan den förra undersökningen gjordes har också flera kommuner, bland annat Uleåborg, Esbo, Åbo och Tavastehus infört ett system med någon variant av heltids- eller deltidspolitiker.

I de minsta kommunerna har förändringen när det gäller tidsanvändningen ändå varit obetydlig, visar undersökningen som har genomförts sedan 1995.

Svårt att värva nya medlemmar

Rekryteringen av nya förtroendevalda har hela tiden blivit svårare, enligt Sandberg.

– Det kan vara en följd av att kraven i arbetslivet har hårdnat samtidigt som allt färre ser förtroendeuppdragen som en medborgarplikt.

Symtomatiskt för det här är att en femtedel av ordförandena för de kommunala organen är personer som står utanför arbetslivet. En ordförande använder i genomsnitt två timmar mer i veckan för förtroendeuppdrag än en vanlig fullmäktige- eller styrelsemedlem.

De tre största grupperna som uppgav att de använder mest tid för sina förtroendeuppdrag är personer som är utanför arbetslivet (pensionärer), egenföretagare och personer som är anställda av organisationer eller föreningar.

– Om det inte händer något med frågan om avlöning kommer de här grupperna också i fortsättningen att vara de mest representerade.

Enligt Sandberg är detta problematiskt ur demokratisynvinkel.

– Man måste ha tid och råd att ägna sig åt politik. Få har möjlighet att vara borta eller sköta sitt ordinarie jobb vid sidan om i fyra år. Prototypen för förtroendeuppdrag är en man som inte behöver tänka på annat än det egna jobbet.

Att införa heltids- eller deltidspolitiker löser enligt Sandberg inte hela ekvationen.

– Den stora massan kommer fortsättningsvis att vara fritidspolitiker förutsatt att man inte radikalt förändrar hela systemet och går inför en modell med färre politiker som gör mera. Det finns inte legitimitet för en sådan utveckling, säger Sandberg och forsätter:

– Det nuvarande systemet är kanske byggt för en annan tid. Det finns inte mycket värde i alltför utdragna möten. I stället kunde man jobba med seminarier och framskrida i snabbare takt.

Vårdreformen och den nya nivå som införs i och med landskapen kommer att ändra förutstättningarna i framtiden. Uppdraget som landskapspolitiker kommer att vara arbetsdrygt.

– Det blir ett helt annat tänk. Landskapen kommer att värva eliten. Vi har primärkommunerna som har kvar sina system och är mindre arbetsdryga. Frågan är om de platserna är attraktiva i framtiden. Och vem tar sig an styrelseuppdragen? Man kan inte vara heltidspolitiker och riksdagsledamot på samma gång.

Förtroendeuppdrag vid sidan av jobb

• Beslutsfattarenkäten som genomfördes inom Arttu 2-programmet besvarades av omkring 1500 kommunala förtroendevalda. Motsvarande undersökningar har gjorts sedan 1995.

•  97 procent av de som svarade sade sig sköta sina förtroendeuppdrag vid sidan av sitt ordinariearbete eller sin huvudverksamhet.

• 46 personer (3 procent) uppgav att de sköter sitt förtroendeuppdtag på deltid eller heltid. Av de här personerna kom 18 från kommuner som har ett officiellt beslut om att avlöna förtroendevalda på deltid eller i huvudsyssla.

• Majoriteten av de förtroendevalda upplever ändå att arbetsgivaren förhåller sig förstående till uppdragen.  Mest konflikt upplever de som använder mindre än fem timmar i veckan för uppdragen samt de som använder mer än 15 timmar i veckan för att sköta förtroendeuppdragen.

Läs också: Deras fritid är politik

Här kan du ladda ner Siv Sandbergs rapport om förtroendevaldas tidsanvändning åren 1995-2015 (på finska).

Sandberg Siv: Kunnallisten luottamushenkilöiden ajankäyttö vuosina 1995-2015

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här