Förslag: Valfriheten i vårdreformen i två omgångar

11.10.2016

Valfriheten i vårdreformen ska genomföras i två omgångar. Det föreslår social- och hälsovårdsministeriets tjänstemannagrupp. Med det här försöker man försäkra att landskapet lyckas genomföra reformen på ett behärskat sätt.

– Genom att genomföra reformen i två etapper förhindrar man också att servicen koncentreras till stora offentliga eller privata producenter. Det här skulle också garantera att små och medelstora företag kan delta i serviceproduktionen, konstaterar man i ministeriets pressmeddelande som publicerades igår måndag.

Det är Tuomas Pöysti, projektchef för vårdreformen och ministeriets överdirektör Outi Antila som står för förslaget. Pöysti poängterar att förslaget inte ännu behandlats politiskt. Många stora frågor är ännu olösta. Det ska också göras en konsekvensbedömning och en grundlagsbedömning av utkastet.

Förslaget följer i det stora hela de riktlinjer som regeringen presenterade i slutet av juni.

Lagförslagen om valfriheten ska enligt förslaget behandlas i riksdagen i två omgångar, först i februari 2017, sedan februari 2018.

I den första fasen som inleds 2019 får klienten välja serviceproducent –   ett vårdlag som erbjuder engångs- eller kontinuerlig rådgivning, handledning och mottagning. Producenten ska besvara frågor kring invånarnas hälsa och välfärd, ge förebyggande vård, undersöka och vårda vanliga symtom, plötsliga sjukdomsfall och långvariga hälsoproblem. Dessutom ska det egnvårdlaget erbjuda rådgivning och handledning inom socialvård och socialt arbete. Klienten ska också få välja producent för tandhygien.

Klienterna kommer också att få servicesedlar eller personlig budgetering och själva kunna välja serviceproducent.

I den andra fasen som inleds 2021 utvidgas serviceutbudet som hör till valfriheten. Tanken är att man i det här skedet ska kunna grunda social- och hälsovårdscentraler med bredare service. Under den här regeringsperioden är det tänkt att man stiftar en separat lag som skulle ge landskapet rätt att genom direkta val låta serviceproducenten ta administrativa beslut om att ge service och att bevilja servicesedlar åt klienterna.

Den service som omfattas av valfriheten kan erbjudas av landskapets serviceinrättning, privata servicebolag eller tredje sektorn. Landskapets serviceinrättning erbjuder själv servicen då när annan service inte erbjuds. I övrigt producerar det sådana tjänster som inte omfattas av valfriheten. Hit hör exempel elevvården och studenthälsan, mödra- och barnrådgivning, omfattande dygnetrunt-jour och sådan vård som kräver myndighetsbeslut.

Tjänstemannagruppen föreslår att vårdlaget skulle få en fast ersättning som grundar sig på antalet klienter som listat servicecentralen som sin egen och vid behov också den risk som anknyter till klientens hälsa. Ersättningen kompletteras med morötter för lyckad service och sanktioner för svaga resultat.

Enligt Pöysti fortsätter tjänstemannadiskussionen och regeringen ska ta ställning till valfriheten i slutet av november.

Läs också: ”Svårt bedöma effekterna av valfriheten i vården”

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här