”Demokratin är inte i kris utan vi måste tänka på hur folk vill delta”

Rosanna Blomster har skrivit sin pro gradu-avhandling vid Åbo Akademi om demokratiska innovationer på kommunal nivå.
Rosanna Blomster har skrivit sin pro gradu-avhandling vid Åbo Akademi om demokratiska innovationer på kommunal nivå.
21.2.2019

Ökar folkomröstningar, diskussionstillfällen och e-demokrati kommuninvånarnas deltagande i lokalpolitiken? Ja, men inte hos dem som man trott. Det visar Rosanna Blomsters prisbelönta pro gradu-avhandling vid Åbo Akademi.

Avhandlingen Demokratiska innovationer – En demokratisk räddning eller ytterligare problem? handlar om attityder till demokratiska innovationer på kommunal nivå i Finland.

Demokratiska innovationer avser olika metoder för att fördjupa och öka politiskt deltagande.

I sin avhandling fokuserar Blomster på tre olika innovationer:

  • direkt demokrati (rådgivande folkomröstningar)
  • medbeslutande (öppna diskussionstillfällen, direkt kontakt till tjänstemän och förtroendevalda)
  • e-demokrati (ex. möjlighet till att kommentera föredragningslistor på nätet, informering av ärenden via nätet)

– Det har främst forskats i ämnet på nationell nivå förut och gällande direkt demokrati. I min avhandling fokuserar jag på den lokala nivån.

Fokus på Åbo med omnejd

Datamaterialet omfattar 14 kommuner i Åboregionen och baserar sig på telefonintervjuer med 2000 respondenter. Kommunerna som ingår är Åbo, Aura, S:t Karins, Lundo, Marttila, Masku, Mynämäki, Nådendal, Nousis, Pemar, Reso, Rusko, Sagu och Tarvasjoki.

Den avgörande slutsatsen är att tidigare forskningsresultat som berör nationell nivå skiljer sig jämfört med resultaten på lokal nivå.

Demokratin är inte i kris utan man måste snarare tänka på hur folk vill delta. Det finns skillnader i hur man bör tänka på nationell och lokal nivå.

Blomster har forskat i attityden till demokratiska innovationer utgående från två etablerade teorier:

“Politiskt missnöjda individer vill ha flera möjligheter att påverka politiken, utöver val.”

Teorin om politiskt missnöje fick inget stöd på kommunal nivå, vilket man däremot fått på nationell nivå.

– Det här betyder att individer som upplever att de har få möjligheter att påverka politiken på lokal nivå inte heller vill ha flera påverkningsmöjligheter. Det är snarare de som redan deltar i beslutsfattandet, som vill ha flera sätt att påverka, säger Blomster.

“Högt utbildade vill ha flera möjligheter att delta i politiken.”

Kommuninvånare med hög utbildning hade en positiv inställning till direkt demokrati och e-demokrati, medan lågutbildade ställde sig mera positivt till medbeslutande, d.v.s. öppna diskussionstillfällen i kommunen.

Det krävs en del resurser att ta sig till ett fysiskt möte och sätta sig in i frågorna. Teorin säger att de som har mera ekonomiska resurser även är mera intresserade av att delta dylika tillfällen, men Blomsters forskning tyder på att det inte stämmer, även om sambandet inte är starkt.

Rosanna Blomster tilldelades senator Julius Nummelins statsvetenskapliga pris på Åbo Akademis Studentkårs årsfest för sin pro gradu-avhandling.

– Där finns det en möjlighet att fånga upp personer som annars kunde bli marginaliserade från politiskt deltagande, genom att ordna öppna tillfällen för diskussion.

– Trenden är att politiskt deltagande minskar, valdeltagandet går ner och förtroendet för politiker likaså. Det betyder inte nödvändigtvis att demokratin är i kris, utan snarare att man måste tänka på hur folk vill delta. Det finns skillnader i hur man bör tänka på deltagandet på nationell och lokal nivå.

Det kan kännas paradoxalt att kommunalvalet har lägst valdeltagande även om kommunalpolitiken står närmast invånarna.

Enligt avhandlingen anser kring 40 % att nuvarande metoder för deltagande inte är tillräckliga i den egna kommunen.

Kan demokratiska innovationer hjälpa till att utöka påverkningsmöjligheterna?

– Det finns en potential att öka deltagande genom medbeslutande innovationer, t.ex. genom direkt kontakt till förtroendevalda och diskussionsmöten, eller att ordna idéverkstäder för specifika frågor. Det kan öka förtroendet för politiker i långa loppet och på sikt kan det även generera digitalt deltagande.

Bläddrade i kommunallagen

Blomster skrev om valdeltagande i sin kandidatavhandling i statsvetenskap. Hon ville fortsätta på samma linje samtidigt som hon börjat studera offentlig förvaltning.

Rent konkret föddes idén då hon stötte på en viss paragraf i kommunallagen.

”Kommuninvånarna och de som utnyttjar kommunens tjänster har rätt att delta i och påverka kommunens verksamhet. Fullmäktige ska sörja för mångsidiga och effektiva möjligheter att delta.” (Kommunallagen 410/2015, kap. 5 22§)

– Jag ville se vad det verkligen finns för olika möjligheter att delta.

Blomster, som för tillfället är praktikant på Kommunförbundets Brysselkontor, ser kommunal demokrati som ett eventuellt botemedel mot populismen på EU-nivå.

– Förtroendet för politiker är störst på lokal nivå. Därför borde vi tänka på den lokala nivån som en grund för förtroendet även på EU-nivå. Kommunal demokrati kan förebygga att EU-projektet kollapsar.

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här