”Avgiftsbelagd skärgårdstrafik blir dyrt och leder till avfolkning”

Foto: Andreas Johansson.
Foto: Andreas Johansson.
16.12.2016

Förslaget att göra skärgårdstrafiken avgiftsbelagd för alla passagerare kritiseras både av kommunerna och Kommunförbundet.  Kommunerna är rädda för att avgifterna påverkar företagsamheten negativt och leder till avfolkning i skärgården. Kommunförbundet påpekar att förslaget kan få stora följder för den kommunala ekonomin.

Kommunikationsministeriets förslag om att göra skärgårdstrafiken avgiftsbelagd har konsekvenser både för kommunernas verksamhet och ekonomi. Ändå  var Kommunförbundet inte en av de remissinstanser som man bad in utlåtande från.

–  Eftersom man i utkastet hänvisar till att kommunerna kunde ta ett större ekonomiskt ansvar skulle det varit på sin plats att be om utlåtande av Kommunförbundet som är kommunernas intressebevakare, säger Sandra Bergqvist, teamledare för svenska teamet vid Kommunförbundet. I utkastet har man heller inte tagit i beaktande hur förändringen påverkar kommunernas verksamhet och ekonomi, vilket hör till god lagberedning .

sandra-kolumnbild

Om skärgårdstrafiken görs avgiftsbelagd för alla passagerare kommer en stor del av kostnaderna att falla på kommunen. Kommunförbundet lyfter i sitt utlåtande t.ex. upp kostnader för skoltransport och handikappservice som hör till kommuninvånarnas subjektiva rätt och som kommunen är skyldig att ordna. Enligt lagen är kommunen t.ex. skyldig att ordna gratis skolskjuts för alla barn om skolvägen är längre än fem kilometer.

Också ökade kostnader för arbetsresor för tjänstemän och förtroendevalda faller på kommunerna. Dessutom kan avgifter för förbindelsetrafiken leda till att allt fler kommuninvånare blir tvungna att söka utkomststöd, vilket också går ur kommunens ficka.

Skärgårdstillägget räcker inte

För att täcka för de lagstadgade uppgifter kommunerna har betalar staten ut statsandelar till kommunerna. Skärgårdskommuner eller kommuner med skärgårdsdel får i statsandelarna extra tillägg för att täcka högre kostnader i skärgården. Bergqvist poängterar ändå att de kostnader för kommunerna som nu skulle uppstå i och med avgiftsbelagd skärgårdstrafik inte har beaktats i statsandelarna.

– De statsandelar som utbetalas åt kommunerna är till för att täcka kostnaderna för nuvarande lagstadgade uppgifter. Hit hör vare sig upprätthållande av skärgårdstrafik eller att ersätta enskilda kommuninvånare för avgifter som staten fastställt. Kommunikationsministeriets förslag innebär att kommunerna skulle få nya uppgifter och därmed också utgifter. Då man planerar nya uppgifter för kommunerna finns det en viss tågordning, vilken man i detta fall inte har följt, konstaterar Bergqvist.

 Inte jämförbart med kollektivtrafik

Också de kommuner som lämnat in utlåtanden ställer sig kritiska till förslaget. I sina utlåtanden lyfter kommunerna fram rädsla för att avgifterna leder till att skärgården avfolkas och att näringslivet och företagarna i skärgården påverkas negativt.

Ändringen berör ungefär 500 fast bosatta skärgårdsbor i Finska viken och Skärgårdshavet, av dessa är ungefär hälften bosatta i Pargas skärgård. Kommunikationsministeriet meddelar att skärgårdens förbindelsefartygstrafik kostar 17,5 miljoner euro årligen.  Avgifterna väntas enligt ministeriet minska statens kostnader med 4 miljoner euro.

I Pargas har man räknat ut att avgifterna för en familj med två vuxna och två skolbarn skulle kunna betyda upp till 16 640 euro på årsnivå.

Pargas stad motsätter sig de föreslagna avgifterna på förbindelsebåtarna. Enligt Pargas utlåtande innebär förslaget orimliga kostnader för de fast bosatta i skärgården som är beroende av förbindelsebåtarna.

Också Kimitoön ställer sig kritiskt till förslaget och påpekar att förbindeslebåtarna inte kan jämföras med kollektivtrafiken i övriga delar av landet.

För invånaren är förbindelsefartygen vägen över vattnet till arbetet, skolan, sjukvård och butiken, skriver Kimitoön i sitt utlåtande.

En av Kommunikationsministeriets motiveringar  för  att avgiftsbelägga skärgårdstrafiken är att det kan locka nya företag att sköta trafiken och på så sätt få den marknadsbaserad.  Enligt Pargas och Kimitoön är den här tanken helt orealistisk.

Förbindelsebåtsrutterna behöver fungera året om, också i svåra förhållanden och med få resenärer. Det är endast under en mycket kort tid på sommaren som kundunderlaget möjligtvis kan vara tillräckligt för att lönsam verksamhet skall kunna uppnås, skriver Pargas i sitt utlåtande.

Tar kål på företagsamhet och turism

I Raseborg välkomnar man inte heller Kommunikationsministeriets förslag.

Raseborgs stad motsätter sig statsrådets förslag om att införa skäliga avgifter för trafik- och transportservice i skärgårdstrafiken. I Finland har man poängterat att hela landet ska hållas bebott. Att göra samtliga förbindelsebåtar avgiftsbelagda strider mot den principen.

Vidare menar man i Raseborg att det inte är godtagbart att låta skärgårdsborna betala mer än andra medborgare, trots att de betalar skatt precis som alla andra. Raseborg säger att avgifterna påverkar företagarna och turismen i skärgården negativt då kostnaderna för enskilda företagare kan stiga med flera tusen euro i året.

I Åbo lyfter man fram skärgårdens betydelse för turismen och säger att det ur turismens synpunkt är viktigt att behålla skärgården bebodd och att det ska vara lönsamt att vara företagare inom turismen i skärgården. Därför säger Åbo i sitt utlåtande att åtminstone varu- och livsmedelstransporter för företagare till butiker och restauranger och skolskjutsar också i framtiden måste vara avgiftsfria.

Borgå stad motsätter sig avgifterna ifall det inte är det enda sättet att behålla servicen. Om avgifterna införs tycker man ändå i Borgå att de måste stå i relation till användarnas möjligheter att betala. T.ex. måste pensionärerna erbjudas rabatt. Borgå konstaterar också att kostnaderna inte får överföras på kommunen och att avgifterna inte får försvaga skärgårdsbornas möjligheter till inkomst eller försämra näringslivet.

Läs också:

Scheinin dömer ut Berners förslag att avgiftsbelägga skärgårdstrafiken