Arbetsmarknadsstödet utgör redan cirka hälften av kommunernas inkomster. Det försämrade sysselsättningsläget och ändrade regler från årsskiftet märks i kommunernas ekonomi.

Kommunförbundets specialsakkunnige Tommi Eskonen säger att trenden varit stigande. 2014 var kommunernas andel av stödet 247 miljoner euro, i år beräknas det stiga till 420 miljoner.

Eskonen säger att man nu följer med situationen och att beslutsrätten och resurserna måste flyttas till kommunerna ifall ansvaret gör det.

– Kommunerna måste kunna ta saken i egna händer, säger han.

 

Månatligen har det rört sig om mellan 31 och 39 miljoner, i juli var betalandelen högst hittills i år. Sammanlagt har 404 miljoner euro betalats i arbetsmarknadsstöd under perioden januari – juli. Kommunernas andel är 58 procent.

 

 

Eskonen betonar att situationen är märklig och orättvis för kommunerna.

-Kommunerna har begränsade möjligheter att påverka. Om inte närings- och arbetskraftscentralerna lyckas sysselsätta personer går räkningen till kommunerna.

Samtidigt som staten vid årsskiftet ökade på kommunernas skyldigheter att betala arbetsmarknadsstöd har staten minskat på sina egna satsningar. Staten har dock i en tilläggsbudget planerat anslå medel för startpengar och arbetskraftsbyråerna.

Eero Karisto

 

 

 

Keskustele

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *