Åland: Många kommuner mår bra, men tvingas ihop

17.9.2018

Endast en kommun på Åland uppfyller de fyra kriterier som i övriga Finland definierar en kriskommun. Flera åländska kommuner uppfyller däremot inte ett enda kriskriterium, men blir ändå föremål för den sammanslagningar som Ålands landskapsregering vill genomföra. Det säger Magnus Sandberg, direktör för Ålands kommunförbund, som gjort en egen kriskommunsberäkning för Åland.

Debatten om den kommunreform, som sittande landskapsregering på Åland nu föreslår, har varit het, inte minst när lagförslaget diskuterades i Ålands lagting i juni. Magnus Sandberg, direktör för Ålands kommunförbund, har reagerat på att debatten varit – som han uttrycker det – ”förvånansvärt faktabefriad”. Det som mest hörts enligt honom är allmänna påståenden som att ”nuläget är ohållbart och att kommunerna i framtiden inte klarar av att producera lagstadgad service”.

– Man kan enas om en politisk åsikt, ja, men lagberedningen måste baseras på fakta, säger han.

Som ett försök att tillföra mer fakta har han därför räknat ut hur de åländska kommunerna mår enligt de kriterier som gäller i övriga Finland för att definiera en kriskommun – det begreppet saknas i den åländska lagstiftningen.

– Det är objektiva mätetal som visar hur kommunerna ligger till ekonomiskt.

Om en kommun definieras som en kriskommun och därmed befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning är det enligt den finländska kommunallagen ett skäl till att utreda om den kommunen ska slås hop med i första hand en grannkommun.

Kriterierna måste dessutom uppfyllas två år i rad. Speciellt i små kommuner kan en viss omständighet under ett år, till exempel att en deponi ska täckas, påverka resultatet negativt.

Som grund för sin sammanställning har Magnus Sandberg använt dels kommunernas bokslut, dels kommunkoncernernas bokslut för 2016.

Magnus Strandberg, direktör, Ålands kommunförbund

Koncernsammanställningen visar att en åländsk kommun, skärgårdskommunen Kökar i Ålands sydöstra hörn, uppvisar röda siffror på alla fyra kriskommunskriterier enligt den finländska lagstiftningen. Skuldbördan är hög, cirka 2 miljoner euro vilket innebär drygt 8 600 euro per invånare. På koncernnivå har också Mariehamn en hög skuldbörda som till stor del beror på investeringar i hamnen och dotterbolag som bostadsbolaget Marstad.

Nio kommuner visar inga röda siffror överhuvudtaget.

– De flesta åländska kommuner är alltså finansiellt starka med låg skuldbörda. De har skött sina affärer bra så här långt men de blir ändå föremål för en tvångssammanslagning. Men vi har kommunal självstyrelse och den borde respekteras. Kommunerna ska själva besluta om sin existens så länge de klarar av sina uppgifter, säger Magnus Sandberg.

Det finns enligt honom ingen anledning att måla framtiden så svart som förespråkarna för kommunreformen gör. Servicen till invånarna ligger idag på en hög nivå.

Ett stort hot är däremot befolkningsunderlaget. Om befolkningen minskar kraftigt skapas ett tryck på förändringar av dagens kommunstruktur.

Han påpekar vidare att ÅHS, Ålands hälso- och sjukvård som bekostas av landskapet, inskränkt sina ansvarsområden under de senaste sju, åtta åren.

– Gränsen mellan sjukvård och socialvård har förskjutits och det har lett till en ökad belastning för kommunerna.

De åländska kommunernas skattekraft påverkas också av åländska avdrag i kommunalbeskattningen; avdrag som regleras i landskapslagstiftningen. Resekostnadsavdraget, som på Åland beviljas till ett högre belopp än i övriga landet, belastar randkommunerna extra hårt där många invånare pendlar till jobben i Mariehamn. Sjöinkomstavdagen blir märkbara i skärgårdskommuner där många invånare jobbar till sjöss.

I kommunförbundets verksamhetsberättelse anges proportionerna i den offentliga ekonomin på Åland för 2018. Kommunernas verksamhetsbidrag och nettoinvesteringar ligger på drygt 5 200 euro per invånare medan landskapets utgifter exklusive andelarna till kommunerna ligger på drygt 11 200 euro per invånare.

– Om man ser till dessa siffror är det orimligt att den största delen av ansvaret för strukturförändringar i den offentliga sektorn alltjämt ska åläggas kommunerna medan landskapets utgifter ökar. De andelar som betalas till kommunerna uppgår till 9 procent av hela landskapsbudgeten. Sett över en tioårsperiod har landskapsandelarna dessutom minskat – från 40 miljoner år 2009 till 32 miljoner nästa år, säger Sandberg.

Fakta: Ålands kommuner

  • Enligt lagförslaget som Ålands landskapsregering lade fram i slutet av maj ska Ålands 16 kommuner bli fyra samarbetsområden.
  • Enligt förslaget ska 16 kommuner bli fyra senast den 1 januari 2022.
  • Mariehamn består, medan övriga 15 kommuner delas in i tre samarbetsområden – Norra Åland, Södra Åland och Skärgården.
  • Kommunerna inom varje område ska gemensamt utarbeta ett samgångsavtal där de är överens om hur samgången ska ske och när. I lagförslaget anges tre tänkbara datum: 1 januari 2020, 2021 eller 2022. Samgångsavtalet ska dock godkännas av fullmäktige i alla kommuner senast den 30 juni 2019.
  • Syftet med reformen är enligt lagtexten ”att skapa livskraftiga och funktionsdugliga kommuner, att stärka kommunernas förutsättningar att ordna likvärdig service av hög kvalitet på lika villkor, att förenhetliga samhällsstrukturen och att trygga kommuninvånarnas självstyrelse”.
  • Under en tid som reformen genomförs med stöd av den nya lagen kan inga andra initiativ till kommunindelningar göras.
  • Lagförslaget har varit på remiss till ett 70-tal instanser och remitterades i juni efter en första behandling i Ålands lagting till lag- och kulturutskottet, som startar sin behandling efter sommaruppehållet.
HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här