MTV: Kommundirektörerna kritiska till vårdreformen
Det råder motstridiga uppfattningar bland kommundirektörerna om vårdreformen, rapporterar MTV. En majoritet av kommundirektörerna misstänker att social- och hälsovårdsutgifterna bara ökar på riksnivå trots vårdreformen. Endast 15 procent av de som svarade MTV:s enkät tror att utgifterna minskar. Dessutom tror 64 procent av kommundirektörerna att vårdreformen inte blir klar under den här valperioden.
Över hälften av kommundirektörerna anser vårdreformen vara lyckad, medan nästan en tredjedel tycker att den är mer eller mindre misslyckad.
Vårdreformen förverkligas genom den så kallade landskapsmodellen som utgår från 18 självstyrande områden, medan vården ordnas i 15 områden.
Nästan hälften av kommundirektörerna tycker att antalet självstyrelseområden är för stort medan lika många anser att det är lagom.
Lämpligt antal områden?
Åsikterna går isär också i frågan om antalet vårdområden. Flera kommundirektörer tycker ändå att det finns för många vårdområden än för få. Det lämpliga antalet vård- och självstyrande områden vore enligt kommundirektörerna i genomsnitt 12, vilket råkar vara det antal som Samlingspartiet flaggat för.
Majoriteten av de kommunala beslutsfattarna befarar också att tillgängligheten till service försämras i och med vårdreformen.
60 procent av kommundirektörerna svarade på enkäten. De mest kritiska var kommundirektörerna i de stora städerna som är rädda att tvingas betala för kalaset. På grund av kommunstrukturen representerade ändå majoriteten av de som svarade på enkäten små kommuner i periferin.
Regeringens målsättning är att komma överens om finansieringsmodellen i vår. Staten ansvarar i början för finansieringen i de självstyrande områdena. Parallellt utreds en modell som delvis ska basera sig på de självstyrande områdenas beskattningsrätt.
