Så undviker du rotvälska som tjänsteman
Hur skriva sakligt och ledigt? Till vänster journalisten och kommunikationskoordinatorn Johan Svenlin och till höger myndighetsspråkvårdare Mia Falk. Debatten på Kommunmarknaden modererades av Kommuntorgets chefredaktör Tommy Pohjola. Ps. Hittar du ett slagfel i bilden? Foto: Heli Sorjonen, KL-Kustannus Oy
Språkliga grodor och snårig byråkratsvenska stod i fokus på Kommuntorgets scen på Kommunmarknaden på torsdagen. Debatten modererades av Kommuntorgets chefredaktör Tommy Pohjola.
– Sakligt och krångligt språkbruk är inte synonymer. Det är viktigt att begripliggöra saker för allmänheten, säger journalisten Johan Svenlin, som numera jobbar som kommunikationskoordinator för Nykarleby stad.
Svenlin får medhåll av Mia Falk, myndighetsspråkvårdare på Institutet för de inhemska språken.
– Det gäller att ha målgruppen i åtanke. Kommuninvånarna har sällan de förhandskunskaper som krävs för att kunna tyda myndigheternas interna information. Därför är det viktigt att till exempel kommunens beslutsprotokoll skrivs om och justeras för en större målgrupp, säger Falk.
Språkvården får starkare fotfäste
Enligt Falk har en lång rad kommuner blivit bättre på att skriva begripliga myndighetstexter de senaste åren, trots att textproduktionen ökar stadigt.
– En glädjande utveckling är att många statliga myndigheter har anställt egna språkvårdare för att säkerställa en högre kvalitet på de externa texterna, säger Falk.
I kommunerna saknas resurserna för den arbetsfördelningen.
– Jag måste medge att jag i mitt jobb som kommunikatör ofta antar rollen som språkvårdare. Jag hjälper till så gott jag kan, säger Svenlin.
Ingen språkpolis
Falk ställer sig främmande för pekpinnar och ordet språkpolis.
– Att tala om språkpoliser är ett föråldrat synsätt. Vi är inte ute efter att säga aja, baja eller att slå folk i skallen med våra råd. Vi idkar inte heller uppsökande verksamhet utan blir oftast kontaktade av tjänstemän som ber om hjälp, säger Falk.
Institutet för de inhemska språken ordnar webbkurser om språkvård liksom fortbildning och verkstäder med specifika teman. Institutet har sammanlagt fyra språkvårdare.
– Vår språkrådgivning är öppen för vem som helst. Det går att ställa frågor till oss både på mejlen och per telefon, säger Falk.
Enligt Falk ställer den språkliga balansgången i kommunerna tuffa krav på tjänstemännens roll som skribenter.
– Det är lättare att skriva myndighetsspråk i en kommun i ett svenskdominerat område, men i de flesta fall i tvåspråkiga kommuner översätts vår verklighet från finska till svenska, säger hon.
Finska influenser
Den finska syntaxen och satsbyggnaden gör sig ofta påmind också i svenska myndighetstexter.
– Det är viktigt att aktivera ett kulturellt filter då du översätter något från finska till svenska. De finska passivformerna måste ofta omskrivas till något annat på svenska. Det som låter sakligt och opersonligt på finska kan låta oartigt på svenska, säger Falk.
Då man korvar om en text måste man också fråga sig om man ska visa större hänsyn till källan, alltså ursprungstexten eller till målgruppen som ska läsa texten på svenska, förklarar hon.
Får man ta ut svängarna och skoja i myndighetstexter eller tär det på trovärdigheten?
– Det beror på sakinnehållet och sammanhanget. Skatteförvaltningen har lyckats nå yngre målgrupper och stärka sin profil i sociala medier tack vare sina humoristiska inlägg. Jargongen tilltalar unga.
Myndighetsspråk är också maktspråk. Därför är det viktigt att tilltalet blir rätt och att myndigheterna vänder sig till läsaren och inte till makthavarna, understryker Falk.
– Det är en viktig del av demokratin att tjänstemännen uttrycker sig så rakt och tydligt att folk förstår.
