Ledare: Då rädslan sprids i Europa

1.4.2016

De som vill rasera våra grundläggande värderingar; jämlikhet, liberalism och solidaritet med de svaga i samhället, gör nu sitt yttersta för att skapa oro och motsättningar i hela Europa.

Terrordåden ökar en kollektiv misstro mot religionen islam vilket direkt resulterar i rädsla och misstroende, ja till och med hat gentemot människor som är annorlunda än den traditionellt vita europén.

I dag lever alla som har mörk hudfärg eller som ser annorlunda ut farligt i vårt land. Det handlar inte bara om asylsökande och flyktingar utan också om adopterade och andra generationens invandrare. Den vardagsrasism som dessa människor känt av under hela sitt liv har nu exploderat så att föräldrar inte längre vågar låta sina barn röra sig ensamma utomhus. Historierna om hur vuxna förföljt och trakasserat barn som på något sätt skiljer sig från majoriteten är många.

Varifrån kommer allt detta hat? Hat springer ur rädsla. Men om vi ger efter för rädslan har terroristerna fått som de velat; Europa på knä. Det behövs stark värdeledare som genast säger stopp till rasism. Varje gång övertramp slätas över blir utrymmet för vad som är tillåtet större. Plötsligt lever vi i ett samhälle där okunskap, hot och svartmålande är helt acceptabelt. Förändringen har skett på bara några år.

Vad kan vi då göra? Vi kan påverka stämningen och känslan för vad som är rätt i vår närmiljö. Vi kan höja rösten då vi ser att någon blir fel behandlad. Och vi kan jobba för att vår kommun drar sitt strå till stacken. Tala med flyktingarna i din närhet.

Integrera dem i vardagen i din kommun. Detta är inte att vara blåögd, det finns goda och onda människor i alla samhällen och grupper. Varje flykting är en individ, de är människor som du och jag, men de har flytt från de terrorister som nu hotar hela Europas jämvikt. Det behövs nya kommunplatser för dem som fått asyl och Kommunförbundet har fått en finlandssvensk invandrarkoordinator. Det finns en klar beställning att sköta en del av integrationen i Finland på svenska.

Liselott Sundbäck säger i detta blad att integration på svenska inte får vara blåögd. Det behövs klara strukturer och integrationsstigar som håller. Svenskan får inte ha en marginaliserande effekt. Många av de som fått asyl och ska integreras kan engelska och har lätt att ta till sig svenskan. Och vi har många exempel på lyckad integrering i Svenskfinland.

Se på barnet och kvinnan på denna tidnings pärm. De bor just nu på Nagu flyktingcentral Strandbo. Naguborna har engagerat sig och flera av de asylsökande talar redan några ord svenska. Men de integreras på finska. Vi kan alla ta vårt ansvar för att terroristerna
inte ska få som de vill – kaos i Europa.