Kortsynt utbildningspolitik

25.8.2014

Yrkesutbildningen i Finland omfattar grundläggande yrkesutbildning samt yrkesinriktad tilläggsutbildning och fortbildning. Det är huvudsakligen kommunerna och samkommunerna som är ansvariga för att upprätthålla yrkesutbildningen. Den grundläggande yrkesutbildningen finansieras gemensamt av staten och kommunerna. Utbildningsanordnarna får också finansiering för yrkesinriktad tilläggsutbildning, men kommunerna deltar inte i finansieringen av den.
Inom de närmaste åren kommer staten att dra ned finansieringen av den grundläggande yrkesutbildningen med totalt 150 miljoner euro. I nuvarande ekonomiska situation och sysselsättningsläge är det alltför kortsynt att vidta så drastiska åtgärder. Vi måste försäkra oss om att vi har yrkeskunnig arbetskraft även i framtiden, samtidigt som vi ständigt bör förbättra kunnandet inom arbets-
livet.

Arbets- och näringsministeriet har redan avsevärt minskat utbudet av arbetskraftspolitisk utbildning trots att det ser ut som om arbetslösheten kommer att öka. Fram till 2016 kommer den yrkesinriktade tilläggsutbildningen, läroavtalsutbildningen samt finansieringen av yrkesutbildningen att minskas och samtidigt försvinner tusentals utbildningsplatser. Dessutom har staten inte följt indexutvecklingen, vilket i praktiken leder till en minskning i finansieringen.
Allt detta har lett till att de som ordnar yrkesutbildningen har tvingats att göra betydliga strukturella förändringar samt anpassa sin ekonomi. Förändrings- och anpassningsåtgärderna har bland annat inneburit ett mindre utbildningsutbud, mindre personal samt färre timmar för närundervisning. Samarbetsförhandlingar har blivit allt vanligare.

Utvecklingsföreningen för yrkeskunnande, AMKE, har framfört sin oro över hur yrkesutbildningen ska kunna ta sitt ansvar för samhälls- och utbildningsgarantin och samtidigt kunna vara en aktiv utvecklare av arbetslivet om finansieringen dras ned så pass drastiskt.
Samhälls- och utbildningsgarantin innebär att alla unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år erbjuds en arbets-, praktik-, studie-, ungdomsverkstads- eller rehabiliteringsplats senast inom tre månader från det att arbetslösheten har börjat. Dessutom ska alla elever som slutfört den grundläggande utbildningen garanteras en utbildningsplats vid gymnasium, yrkesinstitut, eller ges möjlighet att få läroavtalsutbildning, ungdomsverkstadsplats eller plats inom rehabiliteringen.
I regeringsprogrammet konstateras det att ett välfungerande utbildningssystem är en viktig förutsättning för Finlands konkurrenskraft. Själv anser jag att den utbildningspolitik som nu bedrivs i Finland är kortsiktig. Kunnande och kreativitet måste stå i fokus. Vi måste ha en välfungerande yrkesutbildning också i framtiden.

MIKA RAATIKAINEN (Sannf)
är riksdagsledamot och medlem av stadsfullmäktige 
i Helsingfors.

Kolumn i Fikt 6/2014