Säkerhet viktigare på EU-agendan

26.1.2016

Det känns som händelserna i Paris och Bryssel var den sista droppen som ändrade attityden i EU:s agenda. Redan efter terrorattacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari lyftes säkerhetstemat upp i EU-debatten, men rätt snabbt kom det andra ärenden som fick mera uppmärksamhet. Först Ryssland, sedan Grekland och senast
flyktingskrisen.

Man tänkte väl att Charlie Hebdo var en enstaka händelse. Men nu när EU-huvudstaden
Bryssel har varit under direkt hot, känns trycket närmare på varje tjänsteman på kommissionen, ledamot på Europaparlamentet och alla som reser till Bryssel under den närmaste tiden.

Vem vet, kanske kunde välfungerande kommunala socialtjänster ha påverkat självmordsbombarna, men det är inte rätt att skylla belgiska kommuner för
det som hände. ”

Diskussionerna handlar inte i första hand om kapitalmarknadsunionen, digitala inre marknaden eller TTIP, utan om säkerhetsrelaterade frågor. Men om man läser kommissionens arbetsprogram för år 2016 kan man redan där hitta många initiativ
som har med säkerhetstemat att göra. Arbetsprogrammet innehåller nya initiativ som t.ex. en handlingsplan för det europeiska försvaret, genomförande av den europeiska säkerhetsagendan, ett paket om gränsförvaltning och ett initiativ om kapacitetsuppbyggnad inom säkerhetssektorn. Med stor sannolikhet får dessa nya initiativ en helt annan betydelse än kommissionen ursprungligen tänkte sig.

Terrorhotet syns i Bryssel också i vardagslivet. Under veckoslutet 21-22 november var hela staden stängd och det kändes som att leva i något slags undantagstillstånd. Metron åkte inte, varuhusen öppnade inte sina dörrar och nästan alla evenemang var inställda.

Situationen fortsatte följande vecka, då alla skolor var stängda. Kommunernas hus i
Bryssel var också stängt måndagen den 23 november som en säkerhetsåtgärd. Alla
15 kommunförbund som befinner sig i huset och vår Europeiska takorganisation
CEMR rekommenderade att alla medarbetare jobbar hemifrån.

Vi var ändå några som kom till kontoret antingen för något viktigt möte eller för att hämta hem arbetsdatorn. Stämningen på gatorna i EU-kvarteren var lugn, men trots allt fanns det en hel del folk ute. Vissa medier i Finland beskrev situationen som krig ute på gatorna i Bryssel, men sådana beskrivningar är rätt överdrivna.

Likaså är det överdrivet att beskylla kommunstukturen i Bryssel för terrorattackerna i Paris. Vissa internationella medier har lyft from kommunen Molenbeek som ett centrum för terrorister och det stämmer nog att integreringen i Molenbeek inte har lyckats  ordentligt. Bryssel, som består av 19 kommuner, har svårigheter att samarbeta, vilket ibland leder till att ingen myndighet tar tillräckligt ansvar för vissa problem. Vem vet?
Kanske kunde välfungerande kommunala socialtjänster ha påverkat självmordsbombarna,
men det är inte rätt att skylla belgiska kommuner för det som hände. Men kanske är det en påminnelse om att kommunerna i Finland gör ett bra arbete inom flera sektorer.

Bryssel kommer nog snabbt att komma tillbaka till den vanliga dygnsrytmen och terrorattacken syns främst via skärpta säkerhetskontroller i EU:s institutioner.
Men spåren finns kvar länge för alla som jobbar i Bryssel och också därför kommer säkerhetstemat att vara på topp på EU-agendan inom de närmaste tiderna.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här