Ulf Stenman ny svensk direktör vid Kommunförbundet – Öppen dialog med kommunerna är viktigt

Kommunförbundets nya svenska direktör Ulf Stenman.
Kommunförbundets nya svenska direktör Ulf Stenman. (Margareta Björklund)
18.2.2021

Ulf Stenman blir ny direktör för den svenska enheten vid Finlands Kommunförbund. Stenman som är tf. kommundirektör i Kronoby valdes av Kommunförbundets styrelse idag.

Pedagogie magister Ulf Stenman har lång och gedigen erfarenhet av ledaruppdrag inom den kommunala, statliga, privata och tredje sektorn både som tjänsteman och förtroendevald.

– Vid valet av den nya svenska direktören satte Kommunförbundets styrelse särskilt vikt vid Ulf Stenmans långa erfarenhet av ledarskap och hans förmåga att bygga och arbeta i nätverk. Hans positiva läggning passar utmärkt i Kommunförbundets lösningsorienterade verksamhet, säger Kommunförbundets vd Minna Karhunen.

Ulf Stenman säger att posten som direktör för Kommunförbundets svenska enhet ger honom möjlighet att arbeta för såväl de svenska och tvåspråkiga kommunerna, som för hela kommunfältet i Finland.

– Den svenska direktören vid Kommunförbundet har ett viktigt uppdrag inte bara i Svenskfinland, posten har också stor betydelse i ett nationellt finländskt perspektiv. Kommunförbundet är det viktigaste intressebevakande organet för landets kommuner. Jag har länge varit intresserad av att arbeta nationellt. Nu får jag chansen och är taggad.

Sammanhållningen är viktig

Stenman konstaterar att det är viktigt att kommunfältet håller samman, trots att utvecklingen har lett till att Finlands över 300 kommuner blir alltmer splittrade och olikheterna mellan dem växer.

– Det här är en utveckling som Kommunförbundet måste klara av att möta utan att skapa motsättningar mellan stad och landsbygd, säger Stenman och tillägger att kommunerna har en nyckelroll som främjare av livskraft, kompentens och välfärd.

Ulf Stenman har en lång och imponerande meritlista. På kommunsektorn har han arbetat som lärare, utbildningschef och kommundirektör och samtidigt haft tunga politiska uppdrag, bland annat tio år som kommunstyrelsens ordförande i sin hemkommun Larsmo där han fortfarande sitter i fullmäktige. Han har arbetat som direktör för det statliga skolhemmet Lagmansgården i Pedersöre, ombudsman för Svenska kulturfonden, varit chef för Folkhälsan Botnias verksamhet vid Östanlid i Jakobstad och däremellan varit vd och privatföretagare.

Stenman ser fram emot att som direktör för den svenska enheten vid Kommunförbundet få fortsätta utveckla Kommunförbundet i den riktning som ägarna, dvs. kommunerna, önskar. Kommunförbundets verksamhet känner Ulf Stenman väl sedan tidigare. Han har varit medlem i Kommunförbundets högsta beslutande organ, förbundsdelegation, i sju år.

– Jag hoppas att jag som svensk direktör kan föra en öppen dialog med våra medlemskommuner. Kommunförbundet vill vara en proaktiv partner och en vägvisare för alla sina medlemmar.

Hur ser du på den svenska verksamheten vid förbundet?

– Den är en vital del av Kommunförbundet. Förbundets svenska enhet betraktas som en viktig aktör också av de finska kommunerna. Den som har en liten organisation har goda möjlighet att driva utveckling. I det här sammanhanget är det ändå viktigt att komma ihåg att den svenska verksamheten riskerar hamna på efterkälken om vi inte har tillräckligt starka band till våra finska kollegor.

Stenmans egen agenda är att få igång en bra dialog med förbundets 49 svensk- och tvåspråkiga kommuner.

– Det kommer att finnas ett sug efter fysiska möten när coronapandemin är över. Min förhoppning är att vi som arbetar i Kommunförbundets svenska team ska kunna öka vår närvaro ute i kommunerna så fort smittskyddsläget gör det möjligt.

Förändringsledare och utvecklare

Stenman säger att han först och främst är en förändringsledare.

– Att utveckla har av någon anledning alltid blivit min uppgift, när jag börjat jobba i en ny organisation. Jag är ingen utpräglad förvaltare och definitivt ingen avvecklare. När jag tar tag i en sak, börjar jag oftast rota runt i den och fundera på hur man kunde göra saker effektivare. Jag är kreativ och innovativ, men som ledare vet jag att man också måste ha en förmåga att lyssna och analysera innan man fattar beslut.

Som ledare vinnlägger han sig om att söka samstämmighet.

– Det här är en egenskap som jag har utvecklat under många år, men delar av den finns nog också i min personlighet.

I en tid när reformerna duggar tätt kärvs det förändringsledarskap – också i företagsvärlden, säger Stenman. Den reform som dominerat hans vardag både som politiker och tjänsteman under de senaste tio åren är – förstås – den pågående social- och hälsovårdsreformen.

Det finns mycket att säga om reformen, men de stora linjerna är bra, säger Stenman.

– Reformen är inte färdig, men den process vi har nu är betydligt bättre än den föregående. Vi behöver reformen, social- och hälsovårdskostnaderna tar kommunerna på knä.
Stenman hoppas att man i det fortsatta reformarbetet tittar närmare på hur vårdtjänsterna är anpassade till exempelvis demografin.

– Strukturerna bör vara anpassade till demografi så att vårdsamarbetet blir naturligt. Personligen är jag inte säker på att landskapen är den bästa lösningen. Det finns också andra brister i reformen, t.ex. finansieringen och den ökande statliga styrningen.

Två hemkommuner

När Stenman tillträder som Kommunförbundets svenska direktör är ännu inte klart. Hans anställningsavtal i Kronoby där han vikarierar kommundirektör Malin Brännkärr löper ut i sommar.

– Under den tid jag arbetat i Kronoby har jag verkligen tagit Kronoby till mitt hjärta. Det känns som om jag har fått en hemkommun till, säger han. Den som jag tar med mig härifrån är kunskapen om hur en liten, energisk och företagsam kommun kan överleva och övervinna trots att svårigheterna är många.

Ulf Stenman efterträder Ida Sulin på posten som Kommunförbundets svenska direktör.

Fakta/Ulf Stenman

  • Ålder: 55 år
  • Familj: Hustru och tre vuxna barn
  • Hemkommun: Larsmo
  • Utbildning: Pedagogie magister, Åbo Akademi (1992)
  • Karriär: Tf. kommundirektör i Kronoby (2019-), VD och privatföretagare (2009-19), chef för Folkhälsan Botnias AB:s verksamhet vid Östanlid i Jakobstad (2003-09), ombudsman för Svenska kulturfonden (2000-03), utbildningsdirektör i Jakobstad (1999-2000), direktör för det statlig skolhemmet Lagmansgården (1996-1999), lärare i Jakobstad (1994-96)
  • Förtroendeuppdrag: Styrelseordförande i Larsmo (2009-2019), fullmäktigeledamot i Larsmo (2009-2021), medlem i Finlands kommunförbunds förbundsdelegation (2014-), styrelsemedlem i Svenska kulturfonden (2014-), styrelsemedlem i Finlands Svenska Idrott (2014-19), styrelseordförande för Finlands Svenska Skidförbund (2014-19)
  • Parti: SFP
  • Sociala medier: Instagram, Facebook, LinkedIn
  • Hobbyer: Kultur och idrott, är en utpräglad upplevelsemotionär. Det betyder att upplevelsen är viktigare än prestationen! Gillar motion som sker i naturen: promenader, skidturer, rullskidåkning, paddling med mera.
  • Tre ord om Ulf Stenman som ledare: Engagerad, samarbetsvillig och lyssnande. ”Att lyssna mer än jag pratar är något jag lärt mig under åren.”

Tre snabba frågor till Ulf Stenman

Ditt bästa tips att stå ut under coronapandemin?

– Zooma med släkt och vänner. Rör på dig ute, utomhus träffar man folk och där går det bra att samtala bara man håller avstånd. Själv har jag fyra nära vänner som jag håller regelbunden kontakt med via nätet.

Hur motiverar man kommuninvånarna att engagera sig i kommunalvalet i april?

– Jag vill lyfta fram demokratiaspekten, det är viktigt att vi försvarar vår demokrati. Det har varit skrämmande att se hur snabbt nedmonteringen av demokratin har skett på andra håll i världen. Till dem som funderar på om de har tillräckligt med kunskap att ställa upp som kandidater i kommunalvalet vill jag säga att det inte är så dramatiskt. Man kommer långt med engagemang och intresse och man lär man sig jättemycket efter hand.

Varför är kommunalvalet viktigt?

– Demokratin är viktigt. Vi ska inte låta kvasivetenskaper och konspirationsteorier ta över. Kommunen behöver ett aktivt fullmäktige som tar ställning och som sköter våra gemensamma ärenden. Vi kan också fråga oss hur alternativet till ett demokratiskt val skulle se ut? Det vi har är nog mycket bättre än alternativet.