Petra Theman: Raseborgs mångfald är en styrka som man inte ska peta i
Den nyvalda stadsdirektören säger att hennes kompetenser nu motsvarar det som staden behöver.
– Jag skulle knappast ha sökt det här jobbet någon annanstans. Jag brinner för Raseborg, och har känslomässiga band till regionen.
Det säger Petra Theman, diplomat vid Utrikesministeriet, dagen efter att fullmäktige i Raseborg valt henne till ny stadsdirektör.
I den slutna omröstningen fick Theman 24 av 43 röster. Frank Hoverfelt fick 18 röster och Robert Nyman en röst.
De känslomässiga banden, och Themans insikt i regionen, förklaras av att hennes mamma är från Bromarv.
Själv är hon född i Lojo och bor, sedan i fjol då hon kom från Finlands ambassad i Peking, i Kyrkslätt. Där finns familjens fritidshus, även om Theman är skriven i Helsingfors.
Men det var inte enbart de känslomässiga banden som fick Theman att vilja bli Ragnar Lundqvists efterträdare. Kommunerna och städerna är inne i en intressant fas som lett till diskussioner om de högsta tjänstemännens uppgifter och kompetenser, säger hon.
– Jag tyckte att mina kompetenser och de som krävs av en stadsdirektör börjar närma sig varandra. Det som jag sysslat med på internationell och nationell nivå är nu relevant på kommunal nivå.
Du menar att när kommunerna tidigare sökte efter någon med en utpräglad erfarenhet av offentlig förvaltning så söker man nu efter andra egenskaper?
– Jag tror det. Tidigare direktörskapet setts som ett eget yrke, där man gått från mindre kommuner till större. Det finns ett värde i det och en kompetens som inte kan förnekas. Men nu talas det också om hur kommuner delas in i de som klarar av pågående förändringar – hittar möjligheter i dem och anpassar sig efter megatrender – och de som inte gör det. Då har man i vissa kretsar börjat fundera kring det här med att kunna se längre, också geografiskt sett. Så tolkar jag det.
Givet de förändringarna – till exempel social- och hälsovårdsreformen, urbaniseringstrenden och de demografiska utmaningarna – hur ser du på Raseborg?
– En av de intressantare följderna av välfärdsområdena är att man tvingas tänka om vad gäller den äldre befolkningen. Raseborg har bra skattebetalare och relativt välmående invånare, och många av dem är pensionärer. Det är viktigt att analysera inflyttningen till staden, och vem som man vill att ska flytta in. Det är klart att stadens livskraft behöver människor som är i yrkeslivet. Därför behövs bra service för barn och unga. Men jag gillar inte ett synsätt som utmålar pensionärer som enbart en börda.
Stadsdirektör är ett serviceyrke
Theman säger att vid sidan av urbaniseringen, som i Finland innebär att det finns några få regioner som växer, finns det en annan trend som förstärkts under pandemin. Allt fler vill ha ett långsammare tempo i vardagen – slow living, säger Theman – och för det är Raseborg en stad i helt rätt storlek.
– Där finns möjligheten till en upplevelserik fritid. Det är väldigt finländskt att fokusera på att servicen fungerar. Och medan det är viktigt att servicen fungerar så är det lika viktigt att vardagen upplevs som givande.
Och vad har Raseborg att erbjuda i det avseendet?
– Helt tydligt har staden satsat på utbildning för båda språkgrupperna. Raseborg är en modellstad vad gäller tvåspråkighet och satsar mer än genomsnittskommunen på kultur och fritid. Staden ska inte ordna allt själv utan vara en möjliggörare. Därför är ett rikt föreningsliv viktigt.
Raseborg är också en ung stad och i viss mån syns slitningar mellan de gamla kommunerna. Behövs det en diplomat för att gjuta olja på vågorna?
– Haha, så hade jag nog inte tänkt. Men jag har varit med om fredsförhandlingar så kompetens finns, skämtar Theman.
– Det är naturligt att det finns slitningar men vi talar också om att man i samband med kommunsammanslagningen fattade modiga beslut, givet hur den internationella och nationella ekonomin såg ut då 2008–2009. Det var beslut som togs i tid och man har sedan dess jobbat för hela Raseborg. Många kommuner önskar nu att de tagit liknande beslut. Sedan tycker jag personligen att Raseborgs styrka finns i livskraftiga byar och samhällen. Mångfalden är en styrka och den ska man inte peta i. Och jag har alltid sagt att det är mycket mer givande att inleda ett arbete då människor känner starkt för sin bygd, än att ha ett utgångsläge där ingen bryr sig.
Hurdan stadsdirektör är du, gentemot stadens anställda, de förtroendevalda och invånarna?
– Definitivt är jag en stadsdirektör alla. Att vara stadsdirektör är ett serviceyrke och därför måste man finnas till för anställda, förtroendevalda, invånare, företag och så vidare. Jag har grunnat febrilt på hur jag ska lära känna alla 2 000 anställda. Vi kommer nog på ett sätt. För mig är det jätteviktigt att sätta sig mig in i allt som staden och stadskoncernen gör.
När Theman tillträder tjänsten som stadsdirektör är ännu öppet.
Petra Theman
- Ålder: 48, fyller år den 23 mars.
- Familj: Två vuxna döttrar, 20 och 23 år. Frånskild. Sällskapar.
- Bor: I fritidshuset i Kyrkslätt. Skriven i Helsingfors.
- Hemma från Lojo. Mamman från Bromarv, pappan från finska Österbotten.
- Utbildning och karriär: Gick bildkonstgymnasiet i Helsingfors och tänkte bli arkitekt. Blev uppmanad av studiehandledare att överväga diplomatyrket när hon funderade på att bli krigskorrespondent. Politices magister vid Åbo Akademi. Jobbade inom företags- och IT-världen innan hon kom in på Utrikesministeriets diplomatutbildning. Har varit diplomat sedan 2003 i Argentina, också med ansvar för Uruguay och Paraguay, Stockholm och Peking. Arbetar sedan i fjol med jämställdhetsfrågor på Utrikesministeriet, ”den största prioriteringen för Finland i utvecklingsfrågor.”
