Vettigt äta inhemsk fisk, men var ska den odlas?

Martins Nikiforovs står vid fodersilon som finns vid varje kasse och ser till att fodersäcken på 500 kg hamnar rätt. Säckens botten skärs upp inne i silon.
Martins Nikiforovs står vid fodersilon som finns vid varje kasse och ser till att fodersäcken på 500 kg hamnar rätt. Säckens botten skärs upp inne i silon. (Kjell Söderlund)
20.12.2018

Mer fisk kan odlas i Finland men i så fall längre ut till havs eller på land. Det framhålls i en nationell strategi. Fisk är hälsosam mat men merparten av den fisk som äts i Finland i dag är importerad. Fiskodling är en omdebatterad näring på grund av miljöbelastningen. Havet tål inte mer, säger miljöexperter. Utsläppen är försumbara, säger fiskodlarna.

Båtfärden från företagets högkvarter vid stranden tar en dryg halvtimme. I skydd av några kala skär och med Ålands hav utanför ligger tre odlingskassar som ägs av Storfjärdens fisk, det minsta fiskodlingsföretaget på Åland som producerar 500 ton slaktfisk per år.
Ännu längre ut till havs ser man som något som höjer sig upp ur havet – där har Storfjärdens fisk ytterligare fem odlingskassar.

Ägaren Sixten Sjöblom började odla fisk för 30 år sedan intill stranden i Eckerö på Ålands västkust. Sedan slutet av 1990-talet sker all hans odling av slaktfisk till havs på ett vattendjup mellan 20 och 30 meter. Kassarna har blivit robustare och starkare för att tåla tuffare väder och hålls på plats med tyngder på flera ton.

Fiskodlaren Sixten Sjöblom styr sin transportbåt till odlingskassarna utanför västra Åland. Han har även testat olika möjligheter att använda fiskrenset. En tid kördes stadsbussen i Mariehamn på biodiesel som han framställde.

Det var en stor omställning att flytta odlingarna. Utrustningen till havs är dyrare och merarbetet betydande. Vi åker ut i snitt varannan dag med foder. Men fisken mår bättre till havs och tillväxten har ökat, säger Sixten Sjöblom.

Storfjärdens fisk har nyligen investerat stort i en ny hall med en ny modern renslinje trots att framtiden för näringen ter sig minst sagt osäker.

Man måste ändå tro och hoppas att myndigheterna ändrar sig och att vi får odla mer fisk i framtiden. Med samma personal som i dag, fem personer på årsbasis, kunde vi odla upp till 2.000 ton.

Orättvis kritik

Rosita Broström, verksamhetsledare för Ålands fiskodlarförening, säger att näringen pekas ut som en miljöbov ”för gamla synders skull”.

Förr var kritiken befogad. Inga tillstånd krävdes, kunskapen var skral och fisken matades med hackad strömming. Man odlade nära land och nedsmutsningen både syntes och luktade illa. Men otroligt mycket har hänt sedan dess. Praktiskt taget allt har blivit bättre, inte minst foderanvändningen som i dag är noga uträknad så att så lite som möjligt går till spillo, säger hon.

Fiskodlarföreningen har även ett eget kontrollprogram. Varje år tar ett utomstående företag olika prover vid odlingarna och resultaten skickas till tillståndsmyndigheten ÅMHM.

Vi anser att det är högst orättvist att den paragraf i vattenlagen, som vi kallar stopparagrafen tillämpas enbart på fiskodling. Paragrafen tolkas så att så fort något släpps ut leder det till övergödning och därmed får det inte finnas. All mänsklig verksamhet leder ju till utsläpp så vad ska vi prioritera? Fler kryssningsfartyg i Östersjön men mindre odling av inhemsk och bra mat? Visst, räknat per capita sticker fiskodlingen på Åland ut, men vi odlar ju för en stor del av Finlands befolkning och på nationell nivå är utsläppen från fiskodling försumbara, säger Rosita Broström.

Enda möjligheten för våra odlare att utvidga är att göra det utanför Åland, säger hon.

När fisken väger kring 3 kg är den mogen att slaktas.

Avveckling i Sverige?

Företaget Nordic Trout, som har sitt huvudkontor i den åländska skärgårdskommunen Föglö och som är en jätte i bransche odlar numera merparten av sin fisk i Sverige – 6 000 ton – bland annat utanför Örnsköldsvik. Fisken blodskärs på plats och fraktas till Åland där den rensas och packas för vidare transport till grossister i Finland.

Men också i Sverige är verksamheten till havs hotad. Mark- och miljööverdomstolen sade nej när tillstånden för odlingen skulle förnyas. Enligt utslaget ska den läggas ner senast i mars 2020.

Jag är fruktansvärt besviken. Man driver försiktighetsprincipen in absurdum och vi får inte ens en möjlighet att trappa ner stegvis utan vi ska gå från hundra till noll. Ingen annan bransch drabbas så hårt. Vi hävdar att man borde utgå från vår faktiska miljöpåverkan och då finns det ingen anledning att säga nej, säger företagets vd Olof Karlsson.

I motsats till Sverige har nya tillstånd beviljats för odlingar vid öppet havsområde i Finland.

Hur kan man resonera så olika i Sverige och Finland? Det handlar ju om samma vatten. Vi har dock inte gett upp hoppet ännu. Vi utreder olika tekniska lösningar som kanske kan leda till förlängt tillstånd, säger han.

Vill se mer

Orian Bondestam, konsultativ tjänsteman vid Jord- och skogsbruksministeriet, säger att den nationell strategin som statsrådet godkänt förordar en ökad hållbar produktion av odlad fisk i Finland – både till havs och på land. Fisk är bra mat men merparten av den fisk som äts i Finland i dag är importerad.

–  Lämpliga områden för fiskodling till havs anges i strategin, de finns bland annat i Bottenhavet och i Bottenviken. Det är viktigt att odlingarna placeras långt ut till havs där vattenomsättningen är god och att foder, baserat på fiskmjöl från Östersjöströmming, används. Med östersjöfodret återanvänds de näringsämnen som redan finns i havet och belastningen från fiskodlingen blir mindre, säger han.

Den nationella strategin som statsrådet godkänt förordar en ökad hållbar produktion av odlad fisk i Finland.

Det är Regionförvaltningsverket, som beviljar tillstånd för fiskodling i Finland, och på senare tid har ett par tillstånd beviljats, bland annat för en odling utanför Uleåborg som är i storleksklassen 1 000 ton fisk per år.

Det är också viktigt att forska mer och att utveckla kompensatoriska åtgärder, till exempel att fiska upp mörtfisk och att samla upp bottenslam för att minska mängden näringsämnen i havet, säger Orian Bondestam.

Nej och åter nej

Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo akademi, suckar djupt när han än en gång får frågan om fiskodlingens vara eller inte vara längs Finlands kuster.

På basis av all den kunskap jag har säger jag nej. Näringen belastar och i ett läge när allt är för mycket måste något bort. De räcker inte att säga att man tar strömming ur Östersjön, gör fiskfoder av den och ger åt regnbågen. Det leder inte till att belastningen minskar och belastningen måste helt enkelt ner. Vi har redan nu världsrekord i syrebrist längs våra kuster. Att man flyttar ut odlingarna till havs gör heller ingen skillnad, belastningen är den samma även om utsläppen sprids ut på djupare vatten, säger han.

Svårt på land

Landbaserade odlingar nämns som ett alternativ. På Åland har tiotals miljoner euro plöjts ner i en ny stor anläggning på land, men den resan har hittills mest kantats av problem.

Många tycker att det bara är att flytta upp odlingarna på land men så enkelt är det inte. Det blir en helt annan verksamhet. Man ska skapa naturliga förhållanden med hjälp av teknik och om den fallerar kan mycket gå på tok. Det räcker att en syrepump slås ut en kort stund för att fisken ska dö, säger Rosita Broström.

Text: Helena Forsgård

Foto: Kjell Söderlund

Åland föregångare i Finland

  • Nästan hälften av all odlad fisk i Finland kommer från Åland.
  • Utvecklingen går mot färre men större aktörer. I dag finns fem kvar och odlingarna flyttar längre ut till havs.
  • 1996 antog Ålands lagting en vattenlag som sätter stopp för all expandering av näringen. Nya tillstånd beviljas inte, befintliga tillstånd kan överflyttas.
  • Tillstånden revideras vart tionde år, på Åland av Ålands hälso- och miljömyndighet.
  • Tillstånden anger hur mycket fosfor och kväve en odling maximalt får släppa ut. Det räknas ut genom att mängden fisk som odlats, dras ifrån mängden foder som använts. Skillnaden blir fiskens avföring och näringsinnehållet i den räknas som utsläpp.
  • Idag arbetar knappt hundra personer inom fiskodlingen på Åland.