Trafikinfrastrukturen: vem finansierar vad?

15.11.2018

De stora städerna och Kommunförbundet anser att staten i allt större utsträckning bör  delta i stadsregionernas investeringar i ett hållbart trafiksystem och i finansieringen av kollektivtrafiken.

Kraven är att kommunerna ska delta i statens trafikinfrastrukturprojekt med en allt större finansieringsandel. Finlands 23 största städer och Kommunförbundet stödjer principen  att ”den som drar nytta betalar”.

– Kommunernas andel av den totala finansieringen av trafikledshållningen i Finland är cirka 45 procent. De stora städerna sköter i praktiken helt själva finansieringen av sin kollektivtrafik. Huvudstadsregionens städer betalar mer än 300 miljoner euro för kollektivtrafiken och får 5 miljoner euro stöd av staten, säger Vandas stadsdirektör Ritva Viljanen.

– Den riksomfattande trafiksystemplanen bör beredas i samarbete med kommunerna och statens budget för trafikinfrastruktur bör ökas och finansieringsmodellerna bör göras mångsidigare. Inkomsterna från särskilda skatter från vägtrafiken tillfaller inte kommunerna, vilket man ska hålla i minnet då man överväger förslagen om utökade finansieringsandelar för städerna i statens infrastrukturprojekt, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

Städerna drar nytta av statliga infrastrukturprojekt, bland annat genom ökade fastighetsskatteinkomster och utvecklingskostnadsersättningar för ändringar i markanvändningen. Städerna och Kommunförbundet anser att det finns en ambition hos staten att få ta del av dessa inkomster. 

– De stora städernas förmåga att skapa förutsättningar för nya arbetsplatser och innovationer måste tryggas. Statens krympande anslag för nödvändiga investeringar i trafiknätet är inte godtagbara, säger Ritva Viljanen.

Står i strid med stadspolitiken

Städerna och Kommunförbundet motsätter sig tanken om att staten kunde ta del av avtalsersättningen för markanvändningsavtalen och på så sätt öka finansieringen av nationell infrastruktur. Det står i strid med de stadspolitikens målen.

Städerna vill heller inte att staten ens indirekt skulle få ta del av fastighetsskatten. Fastighetsskatteinkomsterna är en viktig del av städernas finansieringsbas, som går till service och investeringar i stadsutvecklingen. 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

Staten publicerade nyligen ett eget stadsprogram, men städerna och Kommunförbundet är kritiska till de förändringar som föreslås i de ekonomiska förhållandena mellan kommunerna och staten. Den ena handen vet inte vad den andra gör, sägs det i ställningstagandet.

Vidare sägs det att alternativa finansieringsmodeller är användbara när de bygger på frivillighet, till exempel i fråga om stora trafikinvesteringar eller inom ramen för avtal om markanvändning, boende och trafik, såsom man gjort hittills.

Kommunförbundets stadspolitiska arbetsgrupp
Finlands 23 största städer deltar i Kommunförbundets stadspolitiska arbetsgrupp. Arbetsgruppen följer frågor som är aktuella för städernas utveckling och tar ur städernas perspektiv ställning till ärenden som kommer upp i beslutsfattandet inom staten och inom Kommunförbundet.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här

Läs hela pressmeddelandet 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här