Kommuner befarar: Kollektivt dyrare och besvärligare?

8.4.2016

Det  lagprojekt som är under beredning ska göra regleringen av transportmarknaden till en enhetlig lag, Transportbalken. Den ska främja nya servicemodeller och göra det lättare för företag att komma in på marknaden. I lagprojektet ingår en plan på att slopa skyddet för kollektivtrafik som bedrivs enligt trafikavtalsförordningen och som bygger på anbudsförfarande.

– Risken är att den lagändring om transportmarknaden som nu planeras försvagar kollektivtrafikssystemen,  säger Timo Kietäväinen, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

Om ändringen genomförs ökar sannolikt behovet av offentligt stöd i stadstrafiken vid låg trafik. Också omstigningsförbindelserna kan då bli sämre. I dag baserar sig markanvändningen i stadsregionerna i hög grad på fungerande kollektivtrafiksnät.

-Lagändringen skulle försvaga förutsättningarna för en systematisk utveckling av stadsregionerna. Ytterligare en risk är att det blir svårare att erbjuda resenärerna enhetliga servicehelheter och färdbiljetter i stadsregionerna, säger Kietäväinen.

Om myndigheterna ansvarar endast för den trafik som inte är lönsam, kan kommunerna upphandla och ordna endast den dyra kvälls- och veckoslutstrafiken samt glesbygdstrafiken. Detta skulle öka behovet av subventionering betydligt.

-Busstrafik på marknadsvillkor skulle också få lov att konkurrera om samma kunder med den trafik som myndigheterna redan en gång konkurrensutsatt och betalat, påpekar verksamhetsledare Pekka Aalto från Finlands Lokaltrafikförening.

– För kommunerna skulle lagändringen innebära en ökning av kostnaderna inom kollektivtrafiken, eftersom biljettintäkterna skulle sjunka avsevärt samtidigt som upphandlingskostnaderna skulle öka. Ett alternativ skulle vara att minska på tjänsterna, förutser Aalto.

Lagberedningen har inte beaktat den eventuella lagändringens miljökonsekvenser.

– I trafik som uppstår på marknadsvillkor tillåts alla bussar som följer besiktningsbestämmelserna. I den trafik som kommunerna konkurrensutsätter har städerna ställt striktare utsläppskrav. Hälsoriskerna i stadsmiljön skulle öka på grund av utsläppen, påpekar Johanna Vilkuna, trafiksakkunnig vid Kommunförbundet.

– Lagändringen bör inte genomföras utan en offentlig debatt och en omfattande transparent konsekvensbedömning. I beredningen av lagpaketet kring trafikbalken bör man före besluten bedöma de direkta och indirekta konsekvenserna på ett tillräckligt omfattande och neutralt sätt, betonar Johanna Vilkuna.

Ministeriet bör också höra kommunerna och de transportörer som sköter kommunernas kollektivtrafik. Stöttepelaren för tillväxt inom kollektivtrafiken och nya rörlighetstjänster är ett enhetligt kollektivtrafikssystem, säger Pekka Aalto vid Finlands Lokaltrafikförening.

Konsekvenserna bör bedömas med tanke på olika kundgrupper, olika typer av kommuner och den samhälleliga totalekonomiska fördelaktigheten. De viktigaste konsekvenserna anknyter till demokratin i rörligheten samt miljön, markanvändningen och ekonomin. Också konsekvenserna för verksamheten på kollektivtrafikmarknaden och för ett jämlikt konkurrensläge för transportörerna samt eventuella störningar i sammanhanget måste utredas på ett tillförlitligt sätt.

 

Fakta om kollektivtrafiken

  • Antalet resenärer i kollektivtrafiken i städerna har ökat. I stora stadsregioner görs cirka 400 miljoner resor och i medelstora stadsregioner cirka 60 miljoner resor per år.
  • Ordnande och finansiering av kollektivtrafiken hör inte till kommunernas lagstadgade skyldigheter.  2015 finansierade kommunerna kollektivtrafiken med cirka 422 miljoner euro. Samma år finansierade staten kommunernas och närings-, trafik- och miljöcentralernas kollektivtrafik med sammanlagt 54 miljoner (cirka 11 procent av kostnaderna).
  • Marknaden för busstrafiken öppnades i fjärrtrafiken och i den konkurrensutsatta kommunala trafiken i praktiken för knappt två år sedan. Trafiken i huvudstadsregionen har konkurrensutsatts sedan 1990-talet.
  • Transportörer som vunnit ett anbudsförfarande har utifrån EU:s trafikavtalsförordning (PSA) under hela kontraktsperioden en skyddad ställning gentemot ny konkurrerande kollektivtrafik. Utifrån PSA-skyddet kan exempelvis en transportör som förlorat ett anbudsförfarande inte börja konkurrera på samma rutt genom trafik på marknadsvillkor och på så sätt äventyra den trafik som har PSA-skydd. Expressbusstrafiken konkurrerar i allmänhet inte med PSA-trafik, och begränsas därmed inte.