Klimatarbetet i kommunerna ger resultat

Enligt regeringen ska Finland vara klimatneutralt 2035 och uppvisa negativa koldioxidutsläpp kort därefter.
Enligt regeringen ska Finland vara klimatneutralt 2035 och uppvisa negativa koldioxidutsläpp kort därefter.
12.5.2016

Kommunerna har kommit långt i klimatarbetet. Över 75 procent av finländarna bor i kommuner som utför ett systematiskt klimatarbete.  

– De viktigaste frågorna i det strategiska klimatarbetet avgörs när kommunerna beslutar om markanvändningen, sade Miira Riipinen, miljöchef vid Kommunförbundet, på kommunernas åttonde klimatkonferens i Tammerfors på torsdagen.

Kommunernas möjlighet att påverka klimatarbetet  är unikt därför att en och samma aktör har befogenheter och verktyg  att sköta allt från planering och byggande till underhåll inom markanvändningen, framhöll Riipinen.

Kommunernas mål för utsläppsminskningen sammanfaller med de nationella och internationella målen. Många kommuner har till och med ännu ambitiösare mål än de nationella.  Klimatsmart markanvändning och åtgärder som minskar trafiken har effekter på  klimatet.

Jämfört med många länder har Finlands kommuner ett brett uppgiftsområde och kommunena kan därför arbeta med klimatfrågan som en helhet.

– Kommunerna har förbundit sig att främja  klimatvänlig avfallshantering och trafik. Ett långsiktigt utvecklingsarbete hjälper kommunerna att nå dessa mål, konstaterade Riipinen.

De aktuella planerna på att begränsa kommunernas ansvar för avfallshanteringen och kollektivtrafiken kan enligt Riipinen hota kontinuiteten i klimatarbetet.

– Om ansvaret splittras minskar kommunernas möjligheter att påverka klimatutsläppen från avfallshanteringen och trafiken, påpekade Riipinen.

Kommunerna behöver ekonomiskt och sakkunnigstöd från staten så som energiunderstöd, satsningar på förnybar energi, understöd för kollektivtrafik och enhetliga redskap för beräkning av utsläpp, framhöll Riipinen.

Hot och möjligheter i landskapsreformen

Miira_Riipinen
Miira Riipinen är Kommunförbundets miljöchef.

Landskapsreformen medför ett starkt behov av att se över planläggningssystemet, men det måste ske med tungan rätt i mun, för att det inte ska gå så att den ena planerar och den andra bygger och ingendera bär ansvar för en kostnadseffektiv kontroll av klimateffekterna.

De nuvarande landskapens klimatarbete har ofta saknat praktisk förankring. De nya starkare landskapen kan innebära en möjlighet att ändra på detta. Regional energirådgivning vore enligt Riipinen ett konkret ocviktigt sätt att föra klimatarbetet vidare och en lämplig uppgift för landskapen.

 

Läs också: Helsingfors och Villmanstrand duktiga klimatstäder

 

 

 

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här