Finländarnas uppfattning om den egna klimatvänligheten är ett hinder för att nå utsläppsmålen

23.9.2020

Ungefär 80 procent av finländarna upplever att deras livsstil redan nu är hållbar. Ungas inställning avviker inte från majoritetens, visar e2 Tutkimus och Vasa universitets InnoLabs utredning.

Det kan bli svårt att motivera finländarna till att ändra sin livsstil till mer hållbart och ekologiskt sinnad, eftersom en stor del upplever att de redan lever på ett ekologiskt sätt.

Det här visar forskningsinstitutet e2 Tutkimus och Vasa universitets InnoLabs utredning. Hela 23 procent av enkätdeltagarna säger att deras livsstil redan är hållbar, med tanke på miljön, och 54 procent säger att deras livsstil är delvis hållbar.

Såväl de som i sin vardag gör miljögärningar, som de som inte gör något för miljön, tycker att deras livsstil är ekologiskt hållbar, visar utredningen. Bryter man ner siffrorna visar det sig att 43 procent av de tillfrågade upplever att finländarnas klimatgärningar är betydelselösa.

De som gått yrkesskola är mer pessimistiska än de som har universitetsexamen, men här spelar också yrkestiteln roll: 57 procent av dem som har en ledande ställning upplever klimatgärningar som betydelselösa, trots att de flesta i denna grupp har en högskoleutbildning.

Dåligt samvete räcker inte

Drygt 40 procent upplever trots allt att det finns konflikter mellan den egna livsstilen och medvetenheten om klimatförändringen. Dessa konflikter kretsar kring bland annat privatbilism, matval, flygresor och konsumtion.

Det dåliga samvetet till trots uppger bara 15 procent att de så fort som möjligt tänker ändra på sin livsstil.

Enligt Mari K. Niemi, direktör för InnoLab, är konflikter och dåligt samvete inte tillräckligt för att ändra på finländarnas beteende.

— En del tänker helt enkelt att konflikter hör till livet. Alla finländare har dessutom inte samma förutsättningar att göra klimatgärningar, säger Niemi i ett pressmeddelande.

Konstruktivt istället för beskyllande

Även om unga tar stor plats i medierapporteringen om klimatförändringen och om klimatgärningar så visar den aktuella utredningen att ungdomar överlag inte skiljer sig från den övriga befolkningen i det här avseendet.

Unga är inte en homogen grupp. Deras åsikter är lika splittrade som bland övriga finländare, slår utredningen fast.

De finländare som trots allt vill göra något för miljön motiveras av de egna barnens och kommande generationers framtid. En annan motiverande faktor är möjligheten att spara pengar, till exempel genom att minska förbrukningen av el och vatten, och genom att återvinna olika produkter.

Möjligheten att spara pengar tilltalar så väl män som kvinnor, olika åldersgrupper och människor med olika politisk hemvist.

En majoritet av de som följer med den offentliga debatten om klimatförändringen upplever att vanliga människor skuldbeläggs. Forskare Jussi Westinen vid e2 Tutkimus säger att klimatarbetet får bättre slutresultat om människors positiva känslor stärks.

— Istället för att peka finger borde man ha ett mer konstruktivt grepp och mer hoppfullhet i debatten, säger Westinen.

4 040 finländare deltog i utredningen som gjordes i samarbete med Energiindustrin, Kommunförbundet, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter, Tjänstemannacentralorganisationen STTK, Jord- och skogsbruksministeriet, Arbets- och näringsministeriet och Miljöministeriet.

Läs också: Hur skapar vi en hållbar framtid på svenska i Finland?