Den åländska idrotten är inte jämställd, säger sportchef Jenna Gestranius

Jämställdheten inom den åländska idrotten har inte kartlagts, säger Ålands Idrotts sportchef Jenna Gestranius.
Jämställdheten inom den åländska idrotten har inte kartlagts, säger Ålands Idrotts sportchef Jenna Gestranius. (Foto: John Eriksson)
26.11.2019

Förra idrottsministern Tony Asumaa tycker att det finns goda förutsättningar för idrott och motion på Åland, men Gestranius säger att jämställdhetsarbetet har lång väg kvar att gå.

– Jag har en lång idrottslig bakgrund som spelare och domare, så portföljen som idrottsminister passade mig perfekt.

Kommuntorget träffar Tony Asumaa (lib.) som i egenskap av tidigare idrottsminister vid Ålands landskapsregering har jobbat för jämställdhet inom idrotten på Åland.

Som idrottsminister samarbetade Asumaa med den ideella organisationen Ålands Idrott, som lyder under landskapsregeringen och som sköter den operativa delen inom idrott och motion på Åland.

Ålands Idrott får ekonomiska medel från regeringen för att kunna bedriva verksamhet, inklusive en jämställd idrott.

– En jämställd idrott betyder även satsningar på idrott i hela landskapet, inte endast i tätorten, säger Asumaa.

Idrottspolitiskt program

Asumaa betonar att under hans tid som idrottsminister var det första gången som ett idrottspolitiskt program stiftades på Åland.

Det idrottspolitiska programmet, som är skrivet av Ålands landskapsregering, är i kraft fram till 2022 och beskrivs som en investering i framtiden.

– Programmet är uppbyggt kring hälsa, motion och en meningsfull fritid.

Tony Asumaa är tidigare idrottsminister på Åland. Foto: John Eriksson

Enligt Asumaa är idrottande viktigare nu än någonsin. Han hänvisar till den nationella enkäten Hälsan i skolan, som görs av Institutet för Hälsa och Välfärd (THL). Vårens rapport handlar bland annat om de ungas levnadsförhållanden, om skolan och om upplevd hälsa bland eleverna. Rapporten visar att elevernas fysiska förmågor har blivit sämre.

Tony Asumaa

  • Idrottsminister Tony Asumaa (Liberalerna) var inte uppställd i lagtingsvalet 20.10.2019 utan endast i kommunalvalet.
  • Asumaa har suttit fyra år som minister och fyra år som lagtingsledamot.
  • Förutom portföljen som idrottsminister innehade Asumaa även ministerportföljerna för kultur, utbildning och digitalisering.

Det idrottspolitiska programmet riktar sig förutom till skolbarn även till de äldre.

– Det är viktigt att seniorer i vårt samhälle har en meningsfull vardag.

De bästa tränarna

Det finns enligt Asumaa goda förutsättningar för idrott och motion på Åland. Det finns många hallar och anläggningar på rimligt avstånd. Asumaa vill att hallarna ska vara tillgängliga för allmänheten, inte endast för idrottsföreningar, och att anläggningar är öppna för spontant idrottande.

– Vi har anpassat hallarna och anläggningarna så att exempelvis funktionsnedsättning inte ska vara ett hinder.

I det idrottspolitiska programmet betonas även att ledare och tränare ska vara kvalificerade för uppdraget. Det här betyder enligt Asumaa att det är viktigt att kvaliteten på tränarutbildningen är god och att jämställdheten beaktas.

Ungdomarna måste ha de bästa tränarna för att utvecklas och det är viktigt att både män och kvinnor är verksamma som tränare eller ledare.

– Om inte både män och kvinnor är med blir det inte jämställt. Jämställdheten borde vara en självklarhet i dag.

Det är Ålands Idrotts uppgift att verkställa det idrottspolitiska programmet eftersom organisationen sköter den operativa delen av idrotts- och motionsverksamheten.

Aktivt arbete

Under Asumaas tid som minister påbörjades arbetet med en ny friidrottsarena i Mariehamn. Också Wiklöf Holding Arena (WHA) ska byggas ut.

WHA är hemmaarena för ligalagen IFK Mariehamns herrar och damlaget Åland United.

Asumaa tycker det var viktigt att vara proaktiv i arbetet med att skapa de goda förutsättningarna som behövs.

– WHA expanderar för att ha hålla internationell standard. Nu måste man söka dispens för att ha matcher där.

Bristande respekt för tvåspråkigheten

I vårt samtal glider vi över från jämställdhet till det närliggande området jämlikhet. I diskussion om Ålands representation i internationella idrottssammanhang nämner Asumaa Öspelen, på engelska Island Games.

Öspelen är en gemenskap för självstyrande områden runt om i världen. De medverkande områdena är oftast öar och de tävlar mot varandra vartannat år. Asumaa anser att det är viktigt att Åland representeras i internationella sammanhang för att få synlighet och för att idrottarna ska få mäta sig mot andra internationellt.

– I Öspelen tävlar vi under egen åländsk flagga.

Den främsta orsaken till att Åland vill representera sig själv i idrottssammanhang är att kommunikationen mellan Åland och Finland ofta sker på finska.
Material som de nationella förbunden vill att idrottare ska ta del av finns även det oftast enbart på finska.

– Det är inte jämlikt att all kommunikation går på finska. Jag efterlyser en större respekt för Finlands tvåspråkighet av de nationella idrottsförbunden.

Barn i skolåldern rör på sig för lite

Jenna Gestranius, som har varit aktiv inom flera olika idrotter och som har en rikssvensk examen i idrottsvetenskap, säger att hennes idrottsbakgrund har varit till nytta i arbete som sportchef för Ålands Idrott.

– Jag har utövat flera lagsporter samt badminton och triathlon.

Ett projekt som hon jobbat länge med är Starka Barn. Projektet riktar sig till lågstadiebarn – årskurserna 1 och 2 är huvudmålgruppen – men tanken är att det ska omfatta fler elever och även studerande i framtiden.

Aktiviteterna inom projektet sker efter skoldagen. Syftet är att ge deltagarna grundläggande fysiska färdigheter. Gestranius säger att barn i skolåldern rör på sig för lite.

– Projektet ska ge individerna verktyg att kunna utöva ett livslångt idrottande.

Mera samarbete med idrottsministern

Samarbetet mellan idrottsministern Tony Asumaa och Ålands Idrott har varit rätt blygsamt. Gestranius, som nyligen tillträtt sin tjänst som sportchef, säger att det har varit knappt om tid för att upprätta ett närmare samarbete.

Hon efterlyser ett mera konkret samarbete med idrottsministern och anser att det idrottspolitiska programmet är ett steg i rätt riktning.

Men mer borde göras för att idrottens ska bli jämställd.

– Vem som har makt att verkställa det idrottspolitiska programmet är för mig oklart.

Förutom ett idrottspolitiskt program har ett råd för idrott, hälsa och motion bildats i samband med att det idrottspolitiska programmet lanserades år 2017.

Idrotten långt ifrån jämställd

Gestranius är tydlig med att idrotten på Åland i dagsläge inte är jämställd. Ingen kartläggning har gjorts om jämställdheten vilket är en förutsättning för att man ska veta vad som bör göras för att främja den.

Trots Asumaas förhoppningar säger Gestranius att tillgängligheten till hallar och anläggningar inte är optimal. Ålands Idrott samarbetar med kommunerna inom projektet Starka Barn om hallar och anläggningar, vilket Gestranius uppskattar. Hon påpekar ändå att Ålands Idrott inte kan kontrollera kommunerna i fråga om tillgängligheten.

– Åland behöver en uppdatering av idrottslagstiftningen. Den nuvarande är från 1983, 37 år gammal.

Kompetens framom kön

Jenna Gestranius säger att den viktigaste egenskapen hos kommande idrottsminister är att hen ska ha kompetens inom området och vara villig att lära sig om idrottsrörelsen.

– Idrottsministern ska vara villig att samarbeta och jobba för jämställdheten. Vilket kön ministern har är av mindre betydelse.

(Sedan artikeln gjordes har Annika Hambrudd (Centern) utnämnts till idrottsminister. Red.anm.)

Mycket arbete finns alltså kvar att göra på jämställdhetsfronten. Enligt Gestranius borde föreningar sträva till att könsfördelningen i styrelserna ligger nära 50/50.

Hon betonar att Ålands Idrott har jämställd het som fokusområde. För att skapa en mer jämställd idrott är det även viktigt att utbilda personer i jämställdhetsfrågor.

– Det räcker inte med mål och policy. Vi måste även ha en aktiv handling för att förverkliga våra ambitioner.

Internationellt samarbete

Ålands Idrott har flera internationella samarbetspartners. Organisationen har nära kontakt med organisationer i Norden och samarbetet varierar
från fall till fall. Ibland samarbetar man med Finland och ibland med Sverige.

Gestranius eftersträvar mer samarbete och efterlyser gemensamma plattformar för att skapa utveckling inom idrotten.

– Vi blickar i många fall västerut, med språket som främsta bakgrundsfaktor. Den nordiska gemenskapen är och har alltid varit värdefull för Ålands Idrott.

Ålands idrott

  • Ålands Idrott bildades år 1995 som en paraplyorganisation för hela den samlande åländskaidrottsrörelsen.
  • År 1999 överförde Ålands Landskapsregering via en förordning stora delar av den finansiella fördelningskompetensen till Ålands Idrott.