Det här måste den invalda veta om sina bindningar

Ida Sulin är jurist på Kommunförbundet.
Ida Sulin är jurist på Kommunförbundet.
2.6.2017

Styrelseuppdrag, aktieinnehav, egendom och skulder. Det du äger eller är engagerad i ger bindningar som kan äventyra förtroendet för dig som kommunal beslutsfattare.

Från och med den 1 juni måste kommunala tjänstemän och förtroendevalda redovisa sina bindningar i ett särskilt register. Syftet är att främja öppenhet och transparens i kommunens beslutsfattande och på förhand förhindra att det uppstår situationer där förtroendet för en tjänsteinnehavare eller förtroendevald kan äventyras.

Här svarar Kommunförbundets jurist Ida Sulin på fem frågor om bindningar.

Vad är en bindning?

Enligt kommunallagen 84 § ska förtroendevalda och tjänstemän redogöra för sina bindningar när det gäller uppgifter i ledningen för eller förtroendeuppdrag i företag och andra sammanslutningar som bedriver näringsverksamhet. Redogörelser ska också lämnas för betydande förmögenhet och för andra bindningar som kan ha betydelse vid skötseln av ett förtroende- eller tjänsteuppdrag.

Skyldigheten att redogöra för bindningar omfattar ledningsuppgifter (vd eller vice vd) i ett företag eller en annan sammanslutning. Med förtroendeuppdrag avses medlemskap i ett organ för en sammanslutning eller ett företag, i  huvudsak styrelse, förvaltningsråd eller liknande.

I riksdagsbehandlingen av kommunallagen infördes en skyldighet att också redogöra för betydande förmögenhet. Betydande förmögenhet kan till exempel vara betydande innehav av fastigheter eller bostadsaktier. Tolkningsanvisningen är att förmögenheten ska ha anknytning till näringsverksamhet eller placeringsverksamhet, vilket betyder att exempelvis aktieinnehav i den egna bostaden inte omfattas av redogörelseplikten. Utgångspunkten är att innehav av fastigheter som finns i den egna kommunen eller på ett sådant område som omfattas av beslut kan ha betydelse. I vissa fall kan innehav av mark och skog i den egna kommunen ha betydelse vid skötseln av ett förtroende- eller tjänsteuppdrag.

Aktieinnehav i fastighetsbolag eller annat aktieinnehav anses ha betydelse vid skötseln av ett förtroendeuppdrag. Delägarskap och innehav i anslutning till yrket kan också ha betydelse vid skötseln av ett förtroende- eller tjänsteuppdrag. I vissa fall kan även avsevärda skulder eller förbindelser som getts för tredje part (till exempel borgen eller säkerhet) ha betydelse, i synnerhet om skulderna har samband med näringsverksamhet. I de här fallen ska skulderna uppges som en bindning.

Medverkan i förenings- och stiftelseverksamhet kan också ha betydelse vid bedömningen av opartiskhet i det kommunala beslutsfattandet. Skyldigheten att lämna redogörelse gäller de uppgifter som objektivt kan bedömas ha betydelse för skötseln av ett förtroende- eller tjänsteuppdrag. Skyldigheten att lämna redogörelse gäller inte närståendes medlemskap eller ägande.

Är en bindning en bra eller en dålig sak?

Ett syfte med politisk representation är att olika intressen kanaliseras till beslutsfattandet. Bindningar till företags- och föreningsverksamhet kan vara nyttiga kontaktytor utanför kommunalförvaltningen. Bindningarna kan ändå vara förknippade med osund intressebevakning om motivet till beslutsfattandet till exempel är någon form av tacksamhetsskuld eller ekonomiskt beroendeförhållande. Bindningar kan också ge upphov till jäv.

Syftet med bestämmelserna om redogörelser för bindningar är att främja öppenhet och transparens i kommunens beslutsfattande. Tanken har varit att man med hjälp av ett register över bindningar på förhand kan förhindra att det uppstår situationer där förtroendet för en tjänsteinnehavare eller förtroendevald kan äventyras. På så sätt kan också tillförlitligheten hos det politiska systemet i kommunerna stärkas på ett allmänt plan. Genom redogörelserna för tjänsteinnehavarnas bindningar och genom publicering av registret på internet strävar man efter att trygga kommuninvånarnas förtroende för att förvaltningen är oberoende och opartisk.

Regleringen kring bindningar stöder också bekämpningen av korruption. Växelverkan är normal verksamhet, men förhållanden kan förändras till strukturell korruption om beslutsstrukturerna innehåller brister som möjliggör korruptivt beteende. Att offentliggöra  bindningar har en förebyggande verkan när det gäller missbruk av makt, ställning och inflytande. Då bindningarna är offentliga är det möjligt att övervaka att grunderna för god förvaltning iakttas och att beslutsfattandet utgår från det gemensamma intresset.

Vem ska anmäla bindningar?

I kommunallagen ingår bestämmelser om vem som omfattas av skyldigheten att lämna en redogörelse. Skyldigheten gäller kommunens centrala förtroendevalda och ledande tjänsteinnehavare. Också sådana förtroendeuppdrag där öppenhet i verksamheten är av avgörande betydelse omfattas av redogörelseplikten.

Skyldiga att lämna en redogörelse är kommunstyrelsens ledamöter, ordföranden och vice ordförandena i fullmäktige och nämnderna samt borgmästaren och biträdande borgmästaren. Dessutom gäller skyldigheten ledamöter i organ som sköter de uppgifter som avses i markanvändnings- och bygglagen. Skyldigheten gäller också ersättarna i organen.

Skyldigheten att redogöra för bindningar gäller också kommunstyrelsens sektioner och sektioner inom organ som sköter uppgifter som avses i markanvändnings- och bygglagen samt ordförandena och föredragandena i övriga nämnders sektioner.

Skyldigheten att redogöra för bindningar gäller också ordföranden och vice ordförandena i kommunens centralvalnämnd samt föredraganden i nämnden.

Av tjänsteinnehavarna omfattas kommundirektören och föredragandena i kommunstyrelsen och nämnderna.

I utskottsmodellen gäller skyldigheten att redogöra för bindningar ordföranden och vice ordförandena i samtliga utskott och samtliga ledamöter och ersättare i utskott som sköter uppgifter som avses i markanvändnings- och bygglagen. Skyldigheten gäller också föredragandena i utskotten.

Reglerna om bindningar tillämpas också på samkommuner. Det innebär att ledamöterna i samkommunsstyrelsen, ordföranden och vice ordförandena i samkommunsfullmäktige och nämnderna också är skyldiga att lämna en redogörelse över sina bindningar. Skyldigheten gäller också ersättarna. Samkommunens direktör/verkställande direktör samt föredragandena i styrelsen och nämnderna omfattas också av redogörelseplikten.

Vart går anmälan?

Redogörelserna för bindningar ska lämnas till kommunens revisionsnämnd som övervakar att skyldigheten iakttas och tillkännager redogörelserna för fullmäktige. Revisionsnämnden publicerar enligt lagen redogörelserna på nätet. Utgångspunkten är att den redogörelseskyldiga själv ansvarar för inlämnandet av redogörelsen, men revisionsnämnden har övervakningsskyldighet och kan uppmana personen att lämna en ny redogörelse eller kompletteringar. En komplettering kan bli aktuell om revisionsnämnden får vetskap om bindningar som inte redogjorts.

Kommunen ansvarar för att uppgifterna i registret är korrekta. Redovisningsnämnden granskar de uppgifter som ges, så att inte felaktiga eller överflödiga uppgifter tas in i registret.

När skall anmälan om bindningar göras?

Redogörelsen ska lämnas inom två månader från att en person har blivit vald till sitt uppdrag. Det här betyder att redogörelserna för bindningar i regel ges när fullmäktigeperioden inleds. Under fullmäktigeperioden lämnas enskilda redogörelser, främst då ledamöter eller föredragande byts ut. Dessutom är personen givetvis skyldig att meddela om ändringar och rätta till felaktiga uppgifter.

Bestämmelsen i den nya kommunallagen om registret över bindningar tillämpas från början av mandattiden för det fullmäktige som väljs 2017 (den 1 juni). Redogörelser för bindningar samlas in hos de förtroendevalda som väljs till presidier och andra uppdrag  i juni 2017. Tjänstemän meddelar om sina bindningar så snart som möjligt, men senast inom två månader från och med 1 juni 2017.