Allt fler omständigheter
 beaktas vid bedömning av jäv

3.10.2013

​Högsta förvaltningsdomstolen bedömde i sitt avgörande 2013:55 jäv på basis av förvaltningslagens generalklausul. Enligt förvaltningslagens bestämmelser är en person jävig om tilltron till personens opartiskhet av något annat särskilt skäl äventyras.

Rättsfallet

Visa alla artiklar

Text: Sampsa Matilainen, Ida Staffans
Publicerat i Fikt 6/2013. Bearbetat från en artikel i JuridikInfo 4/2013.

Bakgrund

Ärendet i fråga handlade om huruvida tilltron till den biträdande stadsdirektörens opartiskhet i ett detaljplaneärende kunde anses ha äventyrats. Detaljplaneprojektet hade inletts på initiativ av X Ab och planen gällde ett till ytan litet område med centralt läge, där fastigheter som staden ägde skulle planläggas. Biträdande stadsdirektören deltog i valet av det bolag som skulle få utföra byggprojektet och i planeringen av markanvändningen, och fungerade under projektets gång som föredragande i stadsstyrelsen.

Den biträdande stadsdirektörens make blev under projektet anställd i försäljningsuppgifter hos X Ab, som av staden under projektet fått ansvaret för byggandet på detaljplaneområdet. Till makens uppgifter kom att höra bland annat försäljning av de planerade bostäderna på området i fråga. Dessutom hade biträdande stadsdirektören köpt två bostäder nära detaljplaneområdet av X Ab.

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning av ärendet var att den biträdande stadsdirektören i en sammantagen bedömning av alla omständigheterna var jävig, även om ingen av omständigheterna skilt för sig skulle ha lett till jäv.

Allmänt om bedömningen av jäv i ärendet

Frågan om jäv i ärendet bedömdes utifrån 28 § 1 mom. 3 (intressejäv) och 7 (generalklausul) punkten i förvaltningslagen.

Intressejävet bedömdes utifrån om avgörandet väntades medföra synnerlig nytta för den biträdande stadsdirektörens make. HFD konstaterade att avgörandet inte väntades medföra synnerlig nytta för maken och beaktade att makens lön inte var bunden till försäljningsprovision när detaljplanebeslutet fattades och att antalet saluförda bostäder inte direkt kunnat påverka makens lön.

HFD konstaterade att jäv ska bedömas utifrån faktisk verksamhet hos den person som påstås vara jävig, inte utifrån andras påståenden om personens verksamhet. HFD ansåg sålunda att tidningsinlägg som publicerades medan planläggningen pågick inte hade äventyrat den biträdande stadsdirektörens opartiskhet enbart genom den bild i offentligheten som de skapat.

Den biträdande stadsdirektören var inte heller jävig på grund av sina fastighetsköp. Det ena av fastighetsköpen ingicks innan planläggningsprojekten inleddes och det andra medan projekten pågick. HFD ansåg att bostadsköpen inte hade betydelse för bedömningen av jäv, eftersom ingen ens påstod att försäljningen skulle ha skett till underpris.

I sitt beslut beaktade HFD också den biträdande stadsdirektörens roll utanför behandlingen av det egentliga detaljplaneärendet. En kommunal tjänsteinnehavare kan i princip vara föredragande såväl vid beredningen av ett markanvändningsavtal som vid beredningen av planläggningen av samma område utan att detta medför problem med jäv. I princip hade direktören alltså kunnat föredra både byggavtalsärendet och detaljplaneärendet.

Vid bedömningen av jävet enligt generalklausulen fäste dock HFD vikt vid att byggprojektet var exceptionellt för stadens förhållanden. HFD beaktade antalet nya bostäder (100 st.) och ytan på detaljplaneområdet (endast 
4 950 kvadratmeter), vilket berättigade till en i stadens förhållanden ovanligt hög byggrätt (8 150 kvadratmeter vy, e=1,65). Hela byggprojektet gavs till ett enda bolag, X Ab.

Vid bedömningen hänvisades också till den biträdande stadsdirektörens verksamhet som föredragande i stadsstyrelsen, beslutsförslag i valet av X Ab som entreprenör och makes anställning hos X Ab medan detaljplaneärendet var anhängigt. Det sistnämnda trots att A:s make utifrån intressejäv inte förväntades få synnerlig nytta i sammanhanget.

Vid den sammantagna bedömningen av jäv lade HFD vikt vid följande omständigheter som påverkade jävssituationen: detaljplaneområdets centrala läge och dess betydelse i stadsstrukturen 
i staden; den i stadens förhållanden ovanligt höga byggrätten som dessutom gavs till ett enda bolag; biträdande stadsdirektörens viktiga roll vid valet av vilket bolag som får utföra byggprojektet (X Ab) och i planeringen av markanvändningen samt makens anställning i den rådande situationen i försäljningsuppgifter hos det valda bolaget (X Ab) medan detaljplanen utarbetades.

HFD ansåg med beaktande av de ovanstående omständigheterna och vid en sammantagen bedömning av situationen att den biträdande stadsdirektörens opartiskhet hade äventyrats utgående från jäv enligt generalklausulen. Fullmäktiges beslut att godkänna detaljplanen hade tillkommit i felaktig ordning. HFD upphävde beslutet.

Slutledningar

Högsta förvaltningsdomstolen lade vikt vid att projektet i fråga var exceptionellt. Dessutom ansåg domstolen att ingen av omständigheterna enskilt skulle ha utgjort grund för jäv, men att sammantaget ledde situationen till att den biträdande stadsdirektörens opartiskhet kunde ifrågasättas.

HFD:s beslut innebär 
i fortsättningen en svår sits för kommunala tjänsteinnehavare och förtroendevalda som behandlar planeärenden. Tjänsteinnehavarna och de förtroendevalda bör kunna bedöma var gränsen går för att ett projekt ska vara exceptionellt och på vilken grund jäv kan anses uppstå kumulativt. En förhandsbedömning kan vara mycket svår att göra. Rekommendationen är också fortsättningsvis att i oklara fall själv anmäla jäv.

HÅLL KOLL PÅ KOMMUNSEKTORN.
Beställ Kommuntorgets nyhetsbrev här