Borgå nekades digitaliseringsstöd – lämnar in rättelseyrkan och kräver att stödsystemet slopas

23.12.2019

Det är oklart varför vissa kommuner beviljats system och andra inte, säger finansdirektör Henrik Rainio.

Borgå stad sågar Finansministeriets sätt att bevilja kommunerna digitaliseringsstöd. Staden har i dagarna lämnat in en rättelseyrkan till ministeriet. Men enligt finansdirektör Henrik Rainio handlar det inte så mycket om att Borgå fick avslag på sin ansökan som att hela systemet är tokigt och ett slöseri med skattepengar.

Kommunerna har alltså under hösten kunnat söka understöd för att förbättra information och utnyttjande av data inom kommunen. Digitaliseringsstödet har betonat ekonomiförvaltning och utveckling av informationshantering, och när Finansministeriet har bedömt ansökningarna har det särskilt tittat på hur kommunerna tänker förnya handlingssätt och processer och om dessa minskar på kostnaderna.

Det här alltså enligt Finansministeriets webb. Låter det vagt? Det tycker Henrik Rainio också.

Henrik Rainio, finansdirektör i Borgå.

För en månad sedan beslöt Finansministeriet att bevilja digitaliseringsstöd till 41 kommuner. Sammanlagt tog ministeriet emot 181 ansökningar under hösten. Bland dem som inte beviljades stöd finns Borgå.

Det som upprör Rainio, och som fått staden att lämna in en rättelseyrkan, är att det är oklart på vilka grunder som en del kommuner beviljats stöd och andra inte. Finansministeriet har meddelat vilka kommuner som beviljats stöd, men några motiveringar till varför stöd inte beviljats har kommunerna inte fått.

– Alla söker för liknande projekt men bara en del beviljas stöd och det är oklart varför. Det här är pengar som tagits från statsandelarna. På så vis tvingas kommunerna söka sina egna pengar, genom en byråkratisk process, och lägga projekt på is tills de får eller inte får stöd. Det är bara dumt att använda skattepengar på det här sättet.

Skapar marknad för konsulter

Rainio säger att när man läser genom kommunernas ansökningar så är det dels svårt att skilja dem från varandra, dels svårt att se vad de innebär i praktiken. Bäst vore det om pengarna – i år handlade det om 30 miljoner euro, nästa år om 40 miljoner – återgick som en del av statsandelarna, och om kommunerna själva fick bestämma hur de används, säger Rainio.

– Vi har pratat med många kommuner och också de som fått pengar är missnöjda med själva systemet.

Stödet för digitaliseringen var uppdelad i två omgångar. I den andra efterlystes samarbete av kommunerna. Det här har enligt Rainio lett till att kommuner kommer med halvhjärtade samarbetsplaner. Det är värt att sätta in en ansökan eftersom kommunerna behöver pengarna och självfinansieringen utgör bara en liten del.

Jag är besviken på systemet.

Finansministeriets projekt har också skapat en marknad för konsulter. Rainio säger att han, men främst Borgås utvecklingschef i ICT-frågor, fått en massa samtal från konsulter som erbjuder sig att göra ansökningar för kommunernas räkning.

– Jag är besviken på systemet. Kommunförbundet kritiserade projekten när de lanserades och nu borde man ha fattat att det här fungerar inte.

Rainio säger att man inte hyser stora förhoppningar om att rättelseyrkan ska ge resultat.

– Men vi vill testa systemet, för helheten är så tokig. Därför sände vi in rättelseyrkan. Vi hoppas att Finansministeriet förstår att slopa detta och att skattepengarna kommer till bättre användning.

Kommuntorget har inte nått Finansministeriets tjänstemän för kommentar.

Plock ur Borgå stads rättelseyrkan

  • Borgå stad sökte 608 846 euro för att fortsätta automatiseringen av stadens ekonomiförvaltning.
  • Digitaliseringen ska underlätta uppföljningen och prognostiseringen av stadens ekonomi, och jämförelsen med andra kommuner.
  • Staden kräver i rättelseyrkan att ansökan beviljas eftersom den uppfyller statsrådets förordning och de kriterier som Finansministeriet angett för ansökningarna.
  • Finansministeriet har inte beviljat stöd för den byggda miljön, eftersom detta hänger ihop med ett annat projekt. Borgå stad påpekar att den begränsningen inte angavs när stödet utlystes och att stadens ansökan i första hand inte handlar om byggd miljö och att Finansministeriet verkar ha tolkat ansökan fel.
  • Staden menar att eftersom en del av villkoren för beviljat stöd framkommit först i samband med att besluten togs strider besluten och processen mot statsunderstödslagen och förvaltningslagen.
  • Vidare menar staden att Esbo, Kouvola och Kalajoki, som alla beviljades stöd, har lämnat in ansökningar som motsvarar Borgås.
  • Borgå stad skriver i sin rättelseyrkan att hela processen är orättvis och effektlös. Den är arbetsdryg, kräver resurser och skrinlägger pågående projekt. Rapporteringen som de kommuner som beviljats stöd måste göra ökar kommunernas förvaltningsbörda.
  • Främst är det konsulter, som erbjuder sina tjänster till kommunerna, som drar nytta av den här processen, avslutar Borgå stad sin rättelseyrkan, som är undertecknad av stadsdirektör Jukka-Pekka Ujala och Henrik Rainio.