Östra Finlands universitetslektor Matti Muukkonen anser att Kommunallagen borde skrivas om i sin helhet. Han föreslår att lagen borde förnyas så att begreppet kommunens verksamhet som anammats i lagen från år 2015 ställs i fokus.

Samtidigt borde man grundligt fundera på vilka delar av kommunens verksamhet som man vill reglera och på vilket sätt.

Muukkonen har granskat tillämpandet av Kommunallagen i sin rättsvetenskapliga avhandling som granskades i Lapplands universitet i maj. I undersökningen konstateras att revideringen av Kommunallagen år 2015 inte var så lyckad till alla delar.

– Gjutfelen i lagens grunder borde korrigeras så att man blir kvitt problemen med att tillämpa lagen och för att göra tillämpandet så tydligt, konsekvent och enhetligt som möjligt, säger Muukkonen.

Man började i huvudsak tillämpa den nya kommunallagen efter Kommunalvalet år 2017 då de nya fullmäktige inledde sin mandatperiod. En av de centralaste förnyelserna var begreppet kommunens verksamhet. Genom revideringen strävade man till att identifiera kommunens mångfaldighet eftersom kommunens verksamhet som koncept är mycket bredare och dessutom inkluderar kommunkoncernens verksamhet samt annan kommunal verksamhet som baserar sig på ägande, avtal och finansiering.

– Även om man i förarbetet till kommunallagen säger att begreppet är informativt så är ändå kommunallagens tillämpningsområde delvis bundet till detta begrepp, konstaterarar Muukkonen.

Strukturella problem

Att inbegripa begreppet kommunens verksamhet i kommunallagen har dock inte varit problemfritt. Det har varit oklart i vilken omfattning kommunallagen ska tillämpas. Tillämpningsproblem uppstår då t.ex. det är frågan om kommunens minimiägande, anskaffning från avtalsparter eller kommunens finansiering av organisationsverksamhet.

Enligt Muukkonen är problemen med kommunallagen strukturella; den är fortfarande i grunden en lag som reglerar den kommunala förvaltningen och inte kommunal verksamhet.

– Man har så att säga försökt inbädda regleringen av den kommunala verksamheten i fel miljö i stället för att helt tänka om och göra en lag som också ser på kommunen ur ett verksamhetsperspektiv. Det skulle knappast finnas några tillämpningsproblem om man från början skulle ha tagit detta i beaktande i revidering av lagen.

En totalrevidering av Kommunallagen skulle enligt Muukkonen inte vara ett alltför stort arbete men förutsätter helt klart ett nytänkande.

– Samtidigt skulle man vara tvungen att begrunda helheten ur den synvinkeln att de organisatoriska besluten, samt beslut som anknyter till tjänsteproduktionen som kommunen gör, inte har en negativ inverkan på förhållandet mellan kommunen och invånarna. Kommuninvånarnas rättigheter får således inte försvagas även om kommunen skulle ordna sin verksamhet på annat sätt än det traditionella tjänstemannaadministrativa.

Detta är Muukkonens andra avhandling. Han disputerade år 2012 till doktor i förvaltningsvetenskap från Östra Finlands universitet. Under sin kommunala karriär har Muukkonen bl.a. fungerat som Kyyjärvis, Suomenniemis och Pyhärantas kommundirektör.

Denna text är en översättning av Kuntalehtis artikel.