Lojobor känns inte vid beskrivningen om kyligare språkklimat

Staden Lojo har varit officiellt tvåspråkig sedan fusionen med Lojo kommun 1997. Den svenska minoritetens andel minskade vid samgången med enspråkigt finska Sammatti, Karislojo och Nummi-Pusula vilket ses som en orsak till uppfattningen om att språkklimatet försämrats.
Staden Lojo har varit officiellt tvåspråkig sedan fusionen med Lojo kommun 1997. Den svenska minoritetens andel minskade vid samgången med enspråkigt finska Sammatti, Karislojo och Nummi-Pusula vilket ses som en orsak till uppfattningen om att språkklimatet försämrats. (Agneta Sjöblom)
15.9.2020

Relationen mellan svensk- och finskspråkiga i Lojo har försämrats. Det anser närmare 30 procent av de svarande i den färska Språkbarometern. Den allmänna uppfattningen tycks ändå vara att läget är rätt oförändrat – finskan dominerar men stödet för den frivilliga tvåspråkigheten är starkt.

Ann-Maj Suominen-Niemi bor i Lojo sedan drygt 20 år tillbaka och upplever inte att språkklimatet förändrats speciellt mycket på den tiden.

– Jag försöker använda svenska alltid när det går, men i praktiken blir det mest att prata finska. Det är lättast så.

Även om åren i Lojo gjort henne tvåspråkig tycker hon att service på eget modersmål är viktig till exempel då det gäller sjukvård.

– När jag födde mitt andra barn på Lojo BB hade man kallat in en svensktalande barnmorska vilket jag uppskattade.

Lojos frivilliga tvåspråkighet gör sig synlig i skyltningen, men inte alltid.

 

Markus Sippo är tvåspråkig tack vare att han som barn bodde på Åland. I dagsläget är det främst med de egna barnen han talar svenska, i övrigt går vardagen på finska.  

– Jag tycker inställningen till det svenska är rätt bra i Lojo. Det är nästan bara i situationer som när enspråkiga gatuskyltar måste bytas ut som folk kan tycka att tvåspråkigheten är onödig.

Att Lojo frivilligt gått in för att vara en tvåspråkig stad tycker han är fint.

–  Men tvåspråkigheten kunde marknadsföras bättre, till exempel i samband med bostadsmässan som ska ordnas i Lojo nästa år. Vill man locka hit svenskspråkiga familjer borde man lyfta fram att här finns bra svenska skolor.

Enligt Nina Granath som driver ett kafé i centrum Virkby hör man fortfarande en del svenska i stadsdelen. Även hon talar svenska tack vare studier vid Hanken och tycker inte man märker någon större förändring i de allmänna språkattityderna.

Nina Granath upplever inte att språkklimatet i staden skulle ha ändrat. Själv anser hon att tvåspråkigheten är en rikedom och en fördel för staden.

–  Det finns åsikter både för och emot svenskan i Lojo. Statsandelarna som beviljas för tvåspråkigheten har minskat och den medför också en del kostnader. Själv ser jag tvåspråkigheten som en rikedom och som fördel för Lojo med vilken man kan locka till sig nya invånare.

Kommunfusionen påverkar?

– En förklaring till att man tycker att relationen mellan språkgrupperna försämrats kan vara kommunfusionen med Sammatti, Karislojo och Nummi-Pusula som gjorde Lojo mer finskt. Personligen tycker jag ju inte att språkklimatet förändrats så mycket, säger veteranpolitikern Rolf Grandell (SFP) som nu gör sin sista period i Lojo stadsfullmäktige.

De mest grundläggande sakerna tycker han fungerar bra – den svenska servicen på Lojo sjukhus brukar få beröm och staden har välfungerande svenskspråkiga skolor. Han upplever också att det bland fullmäktigekollegorna finns stöd för tvåspråkigheten.

– Det är ändå inte alltid som man från stadens sida minns svenskan – tyvärr. Tillsammans med Heidi Himmanen, ordförande för SFP i Lojo, uppvaktade vi nyligen staden om information som vi tycker borde finnas på båda språken. Till exempel har all reklam för bostadsmässan hittills varit enbart på finska.

Del av Lojos identitet

Barometerresultatet speglar realiteterna för en frivilligt tvåspråkig stad med en svenskspråkig minoritet på 3,5 procent, säger stadsdirektör Mika Sivula men tycker ändå det finns skäl att försöka bättra sig. Också han tror att fusionen med de enspråkigt finska grannorterna kan ha påverkat svaren.

– Kanske man fortfarande håller på och vänjer sig vid den nya kommunen?

Diskussionen som förts kring de minskade statsandelarna kan likaså ha inverkat, liksom att de svenskspråkiga skolorna inte undgått granskning då staden letat efter sparobjekt.

Stadens frivilliga tvåspråkighet ska förnyas 2022 och Sivula utgår ifrån en fortsättning.

– Lojos status som tvåspråkig stad är inget jag skulle börja omvärdera på lösa grunder. Det finns en historisk koppling och tvåspråkigheten är en stark del av Lojos identitet. Däremot kunde vi bli bättre på att dra nytta av den.

Nya möjligheter ser han till exempel i Laurentiushuset som byggs i stadens centrum och genom att inrymma både svensk- och finskspråkig undervisning ger goda förutsättningar för språkbad.

Laurentiushuset som ska stå inflyttningsklart nästa år blir ett centrum för utbildning och kultur. Enligt planerna kommer huset bland annat att inhysa småbarnspedagogik och skolverksamhet på båda svenska och finska.