Hur kommunerna förhåller sig till likabehandlingsfrågor, som tillgänglighet, har en direkt inverkan på människornas vardag, påminner diskrimineringsombudsmannen.

Diskrimineringsombudsmannen kontaktades sammanlagt 1 516 gånger under 2020, vilket är mer än tidigare år.

Kommunen har redan under flera år varit den näst vanligaste motparten i diskrimineringskontakter som ombudsmannen fått. Den vanligaste motparten var privata tjänsteleverantörer.

Av statistiken framgår att de vanligaste diskrimineringsgrunderna i kontakter som gällde kommuner var funktionsnedsättning, ursprung och hälsotillstånd. Social- och hälsovårdstjänster samt utbildning och undervisning var de vanligaste sektorerna i dessa kontakter.

Ombudsmannen kontaktades också i frågor om boende och arbetsliv i kommunerna. Andra specifika frågor gällde barnskydd, anordnande av transporttjänster och otillräcklig tillgång till tjänster för personer med funktionsnedsättning.

Coronavirusutbrottet ledde till att kommuner var motparten i frågor som rörde begränsningar av sammankomster, anordnande av nödvändig utkomst och omsorg samt jämlikheten i tillgången till coronaprovtagning och till laboratorietjänster.

I ett pressmeddelande betonar Diskrimineringsombudsmannen att det förutsätts god koordinering över sektorsgränserna i kommunen och samordning av helheter för att likabehandlingen ska förverkligas.

Kundens situation kan kräva ett mångprofessionellt, sektorsövergripande tillvägagångssätt och likabehandlingsfrågor gäller inte bara social- och hälsovårdstjänster, säger diskrimineringsombudsman Kristina Stenman.

– Hur kommunerna förhåller sig till likabehandlingsfrågor, som tillgänglighet, har en direkt inverkan på människornas vardag. Likabehandlingsplanen som gäller kommunens myndighetsverksamhet är ett viktigt verktyg för att säkerställa att alla kommuninvånares rätt till tjänster och delaktighet.

Diskrimineringslagen förpliktar kommunerna att främja likabehandling och förhindra diskriminering i all verksamhet samt att göra upp en likabehandlingsplan som såväl myndighet som arbetsgivare och utbildningsanordnare.

Läs också: Ska barn med funktionsvariationer få skolskjuts från två adresser? Elvaåriga Roni i Vörå kom i kläm