Regeringens sparåtgärder ineffektiva

Resultat från Kommunförbundets enkät som genomfördes i juni-augusti 2018.
Resultat från Kommunförbundets enkät som genomfördes i juni-augusti 2018.
24.8.2018

Regeringen sparar och kommunerna betalar. De anpassningsåtgärder som  regeringen har gjort för att minska kommunernas kostnader har inte lyckats, visar en enkät som Kommunförbundet  har gjort.

I enkäten uppskattade kommunernas och sjukvårdsdistriktens ekonomidirektörer att den förlängda årsarbetstiden och utvecklingen av den specialiserade sjukvården bara gett en bråkdel av de besparingar som var målet.

Regeringens mål var att förlängningen av årsarbetstiden skulle spara 216 miljoner euro år 2019. Enligt enkäten har nästan 200 miljoner av detta sparmål ännu inte uppfyllts. Totalt 80 procent av de tillfrågade bedömde att arbetstidsförlängningen inte har sparat några pengar alls.

Inte heller utvecklingen av den specialiserade sjukvården har gett de besparingar som regeringen eftersträvat. Enligt de sjukvårdsdistrikt som besvarade enkäten blir besparingen bara några miljoner euro, och cirka hälften uppgav att förordningen rentav ökat kostnaderna. Regeringens ambition var att åtgärderna inom den specialiserade sjukvården skulle spara 260 miljoner euro för kommunerna år 2016–2019.

– Kommunernas statsandelar har skurits ner med hänvisning till regeringens antaganden om besparingar, trots att de inte blivit verklighet. Det är ohållbart för den kommunala ekonomin. I budgetförhandlingarna har regeringen möjlighet att rätta till missförhållandena, säger Henrik Rainio, direktör för Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet.

– Tack vare kommunernas egna anpassningsåtgärder har kommunernas utgifter inte ökat under de senaste åren. Den kommunala ekonomin har därför hittills hållits i balans, fortsätter Rainio.

Enkäten besvarades i juni–augusti 2018 av totalt 89 kommuner och samkommuner samt 11 sjukvårdsdistrikt. De kommuner som besvarade enkäten har sammanlagt 3,5 miljoner invånare och sjukvårdsdistrikten har ett befolkningsunderlag på 3,6 miljoner.

Vårdreformen bereds med kommunernas pengar

Landskaps- och vårdreformen medför stora kostnader för kommunerna. De tillfrågade uppskattar att reformberedningen i år ger kommunerna extra kostnader på cirka 24 miljoner euro. Det här är kostnader som kommunerna får stå för.

Hälften av de tillfrågade uppskattade att kommunerna skjutit upp utvecklingsprojekt och investeringar på grund av reformen. Framför allt har kommunerna skjutit upp investeringar i fastigheter och  datasystem.

– Landskaps- och vårdreformen har bromsat upp utvecklingsarbete och senarelagt investeringar, vilket syns i utvecklingen social- och hälsovårdstjänsternas kostnadseffektivitet och kvalitet. Beredningen av landskapsreformen ger upphov till många dolda kostnader som nu utretts för första gången, säger utvecklingschef Mikko Mehtonen på Kommunförbundet.

Inkomsterna från småbarnspedagogiken minskar

I början av 2018 sänktes klientavgifterna inom småbarnspedagogiken. Kommunernas avgiftsinkomster uppskattades då minska med 91 miljoner euro per år. Enligt enkäten har klientavgifterna inte sjunkit lika mycket som regeringen uppskattade.

En tredjedel av de kommuner som besvarade enkäten har frivilligt kompenserat de privata serviceproducenterna för de minskade avgiftsinkomsterna, för att det inte ska uppstå en orimlig skillnad mellan de privata och kommunala klientavgifterna för småbarnspedagogik.

– Detta ökar kommunernas kostnader. De sänkta avgifterna och kompensationen försvagar kommunernas ekonomi med sammanlagt cirka 65 miljoner euro, säger utvecklingschef Jarkko Lahtinen på Kommunförbundet.