Rapport med sparförslag har väckt häftig kritik på Åland

Större barngrupperna inom småbarnspedagogiken skulle ge en beräknad inbesparing på 1,7 miljoner euro.
Större barngrupperna inom småbarnspedagogiken skulle ge en beräknad inbesparing på 1,7 miljoner euro.
9.8.2021

Genom en rad nedskärningar inom vård, skola och omsorg kan kommunerna på Åland spara 11 miljoner euro. Det framgår i en rapport som beställts av Ålands landskapsregering. Oppositionen har avfärdat den som ”en samling vettlösa förslag”.

I rapporten konstateras att Ålands tidigare goda ekonomiska förmåga ”inte längre räcker till för att bära upp den stora kostnaden för den höga nivån inom offentlig service”. Ålands BNP per capita, som varit högre än i Finland i övrigt och i Sverige, är nu lägre på grund av en svag ekonomisk utveckling under de senaste tio åren.

Antalet offentligt anställda är däremot högst – 183 per tusen invånare på Åland mot 138 i Sverige och 125 i Finland.

Lägre servicenivå

För att minska kommunernas utgifter måste färre anställda skapa offentlig service till en lägre kostnad. Det betyder enligt rapporten att man måste göra en hård prioritering av serviceutbudet och vara redo att sänka servicenivån.

Rapporten listar en rad tänkbara sparåtgärder och har tagit fram en prislapp för var och en av dem. De största enskilda sparposterna uppnås om minskar antalet anställda inom barn- och äldreomsorgen och i grundskolan och därmed tillåter större dagisgrupper och skolklasser.

Exempelvis inom barnomsorgen skall det enligt nu gällande lag finnas minst en anställd per fyra barn under tre år, för äldre dagisbarn gäller en anställd per sju barn. Om barngrupperna ökas med ett barn vardera kan antalet anställda minskas med 42 vilket ger en beräknad inbesparing på 1,7 miljoner euro.

Färre assistenter, slopat bibliotekstvång

Tio procent av lärartjänsterna kunde sparas in om man gick in för större klasser – i dag är snittstorleken 15 elever – och det tillsammans med färre elevassistenter skulle minska kostnaderna med cirka 2,4 miljoner euro.

Inom äldreomsorgen kan man spara drygt 1,7 miljoner euro om man minskar personaltätheten med 0,1 anställd per klient, som bor på effektiverat serviceboende.
Inom specialomsorgen kan man spara över 2 miljoner euro genom att minska personaltätheten på boendeenheterna och göra nedskärningar i den dagliga verksamheten.

Slopat bibliotekstvång för varje kommun, en minimiavgift för barnomsorgen och sänkt grunddel av utkomststödet är några andra sparförslag som nämns i rapporten.

”Attack mot välfärden”

Oppositionen med Ålands socialdemokrater och Liberalerna som största partier är skarpt kritiska till rapporten och har i många insändare och artiklar i de åländska lokaltidningarna beskrivit den som ”en samling vettlösa förslag, en ideologisk attack mot välfärden, en rötmånadsrapport och ett otroligt svek mot barn, unga och äldre och alla anställda inom kvinnodominerande yrken”. Dessutom försvagas Ålands attraktionskraft om servicenivån sänks.

De båda partierna kritiserar också avsaknaden av konsekvensanalys i rapporten.
I en ledare i lokaltidningen Nya Åland skriver Emma Harald att rapporten hör hemma i soporna.

Enmansgruppen Åländsk demokrati, som också hör till oppositionen, har inte skrivit under ovanstående kritik, utan ansett att rapporten är ett första steg och en bra början inför framtida sparåtgärder.

Lantråd Veronica Thörnroos säger att rapporten ska ses som ett ekonomiskt teoretiskt underlag. Foto: Ålands landskapsregering

Lantrådet Veronica Thörnroos förstår att oppositionen passar på och ”visar framfötterna” men är ändå förvånad över häftigheten i kritiken i det här tidiga skedet.

– Det återstår mycket arbete innan något eller några förslag eller kanske enbart delar av dem kan förverkligas. Rapporten ska i nuläget ses som ett ekonomiskt teoretiskt underlag som är framtaget utan analyser eller prioriteringar. När vi återanvänder efter semestrarna inleds en politisk diskussion i landskapsregeringen som följs av djupgående analyser. Först när vi har ett helhetsperspektiv med sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter kan vi ta ställning till vad vi kan och vill gå vidare med och vilka lagförändringar vi vill föreslå för lagtinget, säger hon.

FAKTA

  • Budgetunderskottet för landskapet Åland och för de åländska kommunerna uppgår sammanlagt till cirka 35 miljoner euro för i år. Samtidigt visar prognoser att skatteintäkterna minskar betydligt kommande år.
  • Därför tillsatte Ålands finansminister Roger Höglund en arbetsgrupp i februari i år med ett uppdrag: att föreslå målsättningar för lagändringar som minskar kommunernas kostnader på sikt.
  • Arbetsgruppen bestod av fem politiker som representerar de fyra partierna i Ålands landskapsregering – Åländsk center, Moderat samling, Obunden samling och Hållbart initiativ.
  • I juni i år lade gruppen fram resultatet av sitt arbete: ”Rapport över möjliga minskningar av kommunala kostnader”. Den innehåller en lista över olika åtgärder som tillsammans kunde ge inbesparingar på maximalt 11 miljoner euro på årsbasis.